Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSKA PARISEBSTnDIBB UNDER MEDELTIDEN l6l
sleren eller subkansleren dårefter tillsäga licentiandi» att de
kunde börja »lectiones suas legere» (d. v. s. hålla den för licen-
tians erhållande föreskrifha lectio communis), men vore det
.allddes nog, att blott en licentiandus af h varje nation föreläste,
nämligen den, som subkansleren trodde vara den skickligaste. ^
Och när då subkansleren märkte, att baccalareus i sin föreläs-
ning berörde den questio, som af subkanslem skulle framställas
för baccalareus, skulle subkansleren taga till ordet och upp-
ställa questio samt argumentera »ad utramque partem» (d. v. s.
anföra skäl och motskäl för frågans afgörande i en viss rikt-
ning), hvarpå baccalareus skulle resumera argumenten, liksom
magistrar eller determinandi gjorde. Subkansleren kunde därpå
göra en kort sammanfattning af dem, men också underlåta
detta, och genast öfvergå tiU att förestafva licentiandi den ed,
de hade att före Ucentians mottagande aflägga.’
Denna lydde, att de, om de ville blifva magistrar i artist-
fakulteten, skulle såsom sådana föreläsa under två hela år och
disputera under 40 dagar, så framt de ej dispenserades där-
ifrån; att de, när de af kansler eller subkansler därtill upp-
manades, skulle afgifva ett pålitligt vittnesbörd om de bacca-
larei, som önskade licentia; att de skulle åhöra de föreläsnin-
gar, hvilka ingingo i fordringarna, men som de ännu ej åhört
. o. s. v. ^
Sedan denna ed upplästs, skulle licentiandi lägga fing-
rarna på det evangelium, som subkansleren höll i handen, och
säga: Ita juro. Därpå borde de falla på knä, hvarpå subkan-
sleren »auctoritate apostolorum Petri et Pauli» tilldelade dem
»licentia legendi, regendi, disputandi et determinandi» inom
artistfakulteten. licentiaterna drogo sig därefter tillbaka, kan-
sleren begaf sig till ett altare i kyrkan — ty där förrättades
akten — och där mottog han licentiatemas tacksägelser.
’ Denna lectio oommnnis hade således en viss frändskap med den senare
8. k, magisterfrågan vid våra promotiooer.
’ För att förstå detta bör man erinra sig det, som förut (sid. 142) yttrats
om föreläsningamas form. Baccalareus höll en »ezpositio», och när han kommit fram
till en punkt, som egnade sig för att uppställas såsom »questio*, tog subkanslem
vid, »questionem movit», och argumenterade fÖr och emot, hvarefter han, sedan bacca-
lareus resumerat argumentationen, gjorde en »collatio» eller sammanfattning, förmod-
ligen ock innefattande den afgörande slutsatsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
