Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
)62 ’K. flKGMWm
Nl^tffi loe^ betydände MOrin^r «)ätf^a exstttiénssactel ^
tjrekés ^ä )in^’ kke hafva ékett
^9tto fttåxi af dM änfOMa itiflflcep, hade "Afs^äofiélrftsétid^
(Ml ätet beéydelie IfVeii på detta amHlde. De fyra exnniAttä-
^fefHa i’6å ’^^fil den idrata 9ofn’’deii ähura éxamenf repfrélsefrt^
Mde åvar öA en en af de fyta ’ncttionerna, öcfa, enK^ 1338
t^ t^äåhrt, ^IctiÉte tef^de ätta éxaimnanclehsa i hratje aw£tlo tre
IWa fäUiti, två ficBtéå, Vrti Hfotrmäntd oéh en migMta. Så^6ni
Jb^ öfvstK fA^kat dvttt^o tksénti^di ihed afseende på den fi9N
^la ’ eJtlfeftn(S!fi, * >^(Mid ’ ItJJågfeltiflM ’ v^iistre ^ftktidnid * 1’e^éntefA vel
’fll^GifMs’*iiätibfi}Sy ~Éi fifofitiB ’pöiiti étib’ älteiii, ^^c^ds ^^uiidtifn
’KIMturii Védtre VÖIvtifUtfift’» o^ tttt’ dle’icke, vare Ag gétiOKk YSf^
"^ ÖA h&^i^, MtuUe^ lita {6tthk éf gf att ufbyta honom tnéd
1^ ätkiän. HVaarje sféhdlaEr’ e^aitfnehMies ’ således td^’ en tamlfe-
man, och så skefédé i^ke Mött i ététi fei^ta utan ock f åéai
atidfa’ éitäm^BR. Mén mt ktiiide det bända, att t ex. mänga
kngtilbt tfOi n giBitA itnrftadt si? tSl én e&am^, odi då blott
’ért’a«gll6ös"fidk’ fA-ekomma ! favarje anditio, imder det att dir-
löthot ’tf^ fpSkA haåe rttt att dflrvid exaihiii^äs, i^ddåde mån
Hg tu- de^ dilethma, däHgiénom sM man tillåt de ofvertähfa
dti^fk;! dtt tråda in på de vaéänta- g«Rikaf)fiska pAatåema. * En
ah^é^s, ^in ( fdtfd hli^ eläntinéTats af enf thågisteÉ gallfc^
kallades »gallicatus», och på samma sätt omtalas »picaMizati»,
’^tidnft^inTiizaeti» oäi *iangél}catt».
’ Éiafhihåtdhi i den ändta fejtatoefi’ vkhffes af Véäe¥böi^nde
ftatiön fer hvarfe månad é. v. s. lörivå äbdition^ — • ty i -S.
^éhe^iéve’ förekomma blott ^å i lAåttadén -^’ mérf då ätttÄ*et
-«^åminandi ét^tt<l5hi kutide^ ’^^a^ så ^tbft, att ftridct tOl feta eÉer
sex É\^fSfÖdned pk året befa&fdes, kunde stundom två éfier tre
tfiågféfi^ t«5as för de två ellet’ »e frAtii^er; éoitf élåraréri pSL-
gick; d&sa knnde vlS^äs på olika äl&thmftntr^dén, men o^kså
på semima.
Med »licentia legendi» voro artiststudiema äJdst avslutade,
ty licentiatus var ju faktiskt magister d. v. s. hade rätt att
undervisa och hålla föreläsningar, men redan 12 15 tyckas vissa
ceremonier hafva fordrats af den licentiatus, som verkligen ville
Om de 1366 ändrade kunsfcÉfMfbMrié^ttiiå %af jag ttåkå tlhL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
