Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVlSNSEiL PARISERSTUDIBB UNDBB HEDELTIDBK 1 69
tyckes hela institutionen vara stadd i upplösning. Det är i
en handUng från 1333,^ och af denna inhämta vi, att natio
anglicana varit indelad i tvänne provinser: provincia angli-*
cana (engelsmännen) och provincia non anglicana (icke-engels-^
män d. v. s. skottar, tyskar och skandinaver), och dessa pro-,
vinsers juridiska befogenhet hade varit följande. När ett val
skulle förrättas, vare sig tiU elektor vid val af rektor, procura-
tor, bedeli, examinator eller hvad eljes förekom, valde provin-
cia anglicana den ena gängen, provincia non anglicana den
andra. Då emellertid den förra provinsen vid denna tid blif-
vit så fåtalig, att den nästan upphört att existera, fann den
senare provinsen med rätta denna maktfördelning obillig, och
en häftig tvist uppstod. För att slita denna sammankallade
magister Petrus Winter de Dacia, som då var nationens pro-
curator, nationens alla magistri actu regentes’ tiU ett möte
i S. Matmini kyrka fredagen efter Mathiae dag 1331. Där-
vid fattades ett beslut, som de facto upphäfde provinsen så-,
som valkorporation inom nationen. Hvar och en, som vid ett
val (till procurator o. s. v.) erhöll röster af de flesta magistrar
(som ensamt voro röstberättigade inom nationen), skulle där-
med anses vald, utan hänsyn till den provins, som dessa ma-
gistrar tillhörde. I sak betydde detta naturligen, att den man-
starka natio non anglicana tillväUat sig uteslutande bestämmande-
rätt, men i formen hade blott nationen in toto såsom valkor-
poration efterträdt de båda ömsevis röstande provinserna.
Detta beslut bekräftades 1333 af universitetet* Men
* Chartularium II, or. 955.
’ Desse voro sex tyskar» tre skandinaver och en skotte. De tre skandina-
verna voro Petrus Winter de Dada, Petrus Strangonis de Dada och Laurentius
Pauli, canonicus Upsaliensis de Sueda.
’ Af de öfriga nationerna var det blott den stora natio gallicana, som bibe-
höll den gamla provinsindeiningen, och natio gallicana är därför den enda, i hvars
rotuli medlemmame äro indelade i provinser. Valen skedde där fortfarande enligt
provinsprindpen. SA bestämdes det 1335 (Chartularium II, nr. 989): »quod ex
hac hora in antea per quinque provindas supradictas assumatur et eligatur unus
magister inter nos actu regens alicujus quinque proVindarum predictarum, ita quod
prima vice qua creabitur novus rector universitatis, assumatur magister predictus de’
provincia Parisiensi, secunda vice de Senonensi, tertia vice de Remensi, quarta de
Turonensi et quinta vice de Bituricensi, et sic deinceps per ordinem supradictum
in perpetuum. Qui quidem magister assumptus tanquam procuratur nationis nostre
et nomine ipsius nationis in electione dicti rectoris vocem habeat»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
