Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I7«
•huru provii>irindrii|ipg«n iifljmiedi£drlcii«da.sia Iwtydriae aAsoi^
ett- le4. i .nataoaMM. orgaoiaatioR, tycke» :(}0n laknräl faftfim fort»
fitt^ Nte adujlajnnui fiiån ett visst landiblifvit nägcNduoda
tdx%a, fikMo de. 8ig: tiilsanMDas» till mer. eS$mi roifidxe, £»ta
laa4sgiaiieBkHp iiguon^ nationen,, och tåår antalet ^ter aägoa tid
festutmajdes, u ppi < N | te » ftsmodligea dea|ja korpocatjoner at^ég
qAtf^a.* Någoa provincia aaglicana sj^nes icke halra fuaaibi
eib^’ t335r kaappart* he|ler aågoa provincia non-^angKcana,
som ju i viss mån skulle, hafv^ saimaaafallit med nationeo,
men dftremot omtalas fl^a provinser, som. tycfligen utvecklaU
ur deaaa senare. Den mest betydande . ocfe btst kända af
dessa var naturligtvis {»rovincia Alemanniss, som filist omtalas
1359 och 1365,^ men utan tvifvel är betydligt äldre. I spet-
sen f er provinsen stod ea provisor, ’ som inom sin korporation
motsvarade procuratom inom natioaen^ och liiosom nationen
hade provinsen sina sammankomster och sin kassa. > Tyvärr
ianehåUa nationens protokoll iatet om provinsens organisation,
men en slutsats äro vi dock berättigade, att draga. Provin*
sens provisorer voro ofta ograduerade, ej ens baccalarei eller
liceatiati; så t eaL. tituleras Fredericus de Ropa, då han afläg*
ger. baccalareatexamen, »provisor provincie Almannie.»^ Pro-
^ Auctarium I, s. 253, 287. Redan lingt förut fanns ett domiis Alman-
nonim pauperum scholarium (Auctarium I, s. 82).
’ Rutgenu de Vinle valdei 1359 tiU proviaor proTinde Almannie. Daiifle
synei mig ftcUaada detta iip]9ete med ett annat, pipviior achol^uxn de Aiemaonia
(Avf^ftnum I, 118), mep detta är, såsom b^n qi^ anxf^ker, d^t samma som pro-
visor domus Alemannorum eller chef för det tyska kollegiet Ett koUeginm och
en provins voro dock alldeles olika saker. Kollegi^ var ett studenthem — visser-
lifiso oltast för studenter irftn en viss ort — odi Uke någon afdelning inom natio-
ntn, såsom provinsen var. Sverige t. ex. had» tre d^ika coUegia, hvart och ett
med sin procurator eller provisor, men procuratom för UpsalakoUegiet var blott
procurator för kollegiet, ej för provinsen Sveda. Att så också varit förhållandet
inom provinda Alemannie, år tydligt dfiraf, att en Henricus de Kempen väljes
till magister domus och Johanue^ Stii^ke och Johannes de Rostoc till procuratores
(d. v. s« föreståndare för det tyska kolleret), samtidig med det att Rutgeriis de
Vfi^le utses til^. provi^r för provtnda Alemannie och Hf ^licu^ Johi^nif d^ Ifi^o
till, procurator för natip apgjirgna. (Jfr Auctanum I, s. XVlUr)
’ Auctarium I, 333. 1369 lånade proviojnsn nationen 30 hwips på fyn
månader. I>etta beslöt» på. ett sanma dag håUet sammsnträde inom paovnsen.
1405 lånade dfiremot provinsen en summa af nationen (Auctarium I, 903).
* Auctarium I, 486.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
