Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. I. Den kyrkliga indelningen och prästrättigheterna på Gotland. (Historik.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIDRAG TILL VISBY STIFTS HISTORIA 1 83
de följande regentema blifvit bekräftade. Sådan bekräftelse
hade icke mindre än tre gånger blifvitj meddelad af Karl
XI. ^ Så hade han i sin resolution på de ansökningar, som
öns prästerskap ingifvit till 1682 års riksdag, förklarat, att
prästerna »utan men, hinder och intrång mage och skola njuta,
hvad tillförene vant och dem af ålder å ämbetes vägfnar till-
lagdt varit hafver».
Det oaktadt kom konungen under sin reduktionsifver
sedermera på andra tankar. Till en 1693 på ön förordnad
»jorderéf- och skattläggningskommission» uppdrogs att under-
söka, med hvad rätt prästerskapet på Gotland åtnjöte hela tion-
den. Kommissionen, i hvilken äfven öns landshöfding Säcken
satt, hörde prästerskapet, som Åberopade å ena sidan de kungl.
resolutionerna i fråga om Gotlands undantagsställning i detta
afseende, å andra sidan ståndets fattigdom, som gjorde, att det
utan den dittills åtnjutna tionden komme att sakna nödiga
existensmedel. Såväl kommissionen som kammarkollegium,
som med anledning af kommissionens yttrande hördes, förkla-
rade — annat kunde man icke vänta under denna tid — att
hvad den rättsliga sidan af saken beträffade, intet kunde be-
taga k. m:t dispositionen öfver kyrkotionden på Gotland lika
väl som i det öfriga Sverige. Hvad billighetssynpunkten åter
beträffar, fällde kommissionen förbön för prästerna, under åbe-
ropande af deras utblottade belägenhet, i följd hvaraf endast
ett ringa antal af dem kunde hålla sina söner till studier, under
det att prästsönerna i allmänhet måste lära sig handtverk eller
öfvertaga bondhemman. Detta betydde emellertid ingenting
för kammarkollegium, som förklarade, att äfven i det öfriga
landet små och fattiga pastorat kunde finnas, hvarför kolle-
gium fann det betänkligt, att prästerna på Gotland skulle hafva
någon förmån framför dem i det egentliga Sverige.*
^ Nämligen d. 2 okt. 1675, <5 ^^o^* i(>^o, 27 okt. 1682.
’ Landshöfding Säcken hade likväl i af kammarkoll. infordradt utlåtande yttrat:
»Hyad mitt betänkande därhos i synnerhet angår, kan jag i sanning betyga, att så
vida prästerskapet häller sig efler 1648 års konv. stadga och intet påbörda deras
Åhörare flera utgifter och pålagor, lära de aldrig kunna subsistera, heller sig och de
sina nödtorftigt föda och försörja, om de skulle mista någon del af tionden, utan
lära råka i största armod och fattigdom, eftersom största delen af pastoratema bestä
af mycket ringa mantal och tionden dessutom intet så högt importerar, alldenstund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
