Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. I. Den kyrkliga indelningen och prästrättigheterna på Gotland. (Historik.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIDRAG TILL VISBY STIFTS HISTORIA IQI
Öfver sagda byggnadsskyldighet besvärade sig emeller-
tid den gotländska allmogen vid riksdagen 1723,^ på grund
hvaraf landshöfding Psilander på ön anbefalldes att afgifva
underdånig berättelse angående kaplansgårdarnas bebyggande
och underhåll. Med anledning häraf ingick han till dom-
kapitlet och begärde dess utlåtande, huruvida prästerskapet
icke hellre skulle se, att kaplanstjänsterna indrogos, och att
kyrkoherdarna i de pastorat, där tvänne präster fiinnos, i stället
hade rätt att åt sig antaga hjälppräster. Han afsåg sålunda
en återgång till de gamla förhållandena, innan ännu fasta
kaplansbeställningar inrättats.’ Såsom skäl till en sådan för-
ändring anförde han, att »när detta noga öfverväges, lärer
ofelbart finnas, att det icke allenast bUfver allmogen en större
lisa, utan ock för det vörd. prästerskapet mycket nyttigare,
helst emedan vid sådana nu varande kapellanslägenheter en
prästman nästan omöjligen utkomma kan, utan största armod
och fattigdom därvid utstå måste, så att större delen af kapel-
lanema härtills varit alldeles oförmögna sina boställen tillbör-
ligen att häfda och därföre skatta». Domkapitlet hörde präster-
skapet och afgaf därefter (let svar till landshöfdingen, att
»kapellansborden äro omisteliga». ^ Stiftet fick också behålla
sina kaplansbeställningar.
Under den följande delen af 1700-talet hafva, för så vidt
jag funnit, ej några nya förslag till prästbestäUningamas på
Gotland reglering framkommit. Däremot fördes mycket vid-
l)^tiga förhandlingar härom under den förra hälften af 1800-
talet.
Frågan väcktes först i sammanhang med en af allmogen
önskad reglering af prästrättighetema på ön. Dessa hade ut-
gjort en ständigt återkommande tvistepunkt mellan prästerska-
pet och allmogen alltifrån upprättandet af den konvention,
hvarpå dessa rättigheter voro grundade. Den är af den 20
sept. 1648. Denna hade sålunda tillkommit strax efter Got-
lands återförening med Sverige. Anledningen därtill var, att
^ Allmogens i Gotl:s norra härad besvfir 1723 § 6. Riksark.
* Något liknande — en föga tilltalande ätgftrd — finna vi i det af prSst-
lÖBen^eringskommittén nu framlagda förslaget
’ I>omkap:s prot d. 17 febr. 1726.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
