Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. I. Den kyrkliga indelningen och prästrättigheterna på Gotland. (Historik.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIDRAG TILL VISBT STIFTS HISTORIA 1 97
gunst och nåde» ^ beviljat de gotländske prästerna hela tion-
den, äfven kronotionden, att k. m;t skulle anbefalla en ordentlig
tiondesättning rörande denna kronotionde, hvarvid prästerskapet
ej [ägde någon talan. Därefter ankomme det på k. m:ts nåd, huru-
vida prästerna fortfarande skulle till sitt uppehälle få behålla
denna del ai kyrkotionden. Tillika önskade han, att konven-
tionsstadgan skulle upphäfvas, och att pastoratemas antal skulle
förminskas till hälften, samt att tionden skulle bestämmas till
hälften af hvad prästerna fordrat, hvarigenom de ändock efter
sammanslagningen kom me att erhålla, hvad de begärt.
K. m:ts utslag föll den lo maj 1815. På grund af de
svårigheter, som pastoratens sammanslagning mött, och enär
prästerskapets rättigheter voro grundade på författningar, som
noga måste pröfvas, innan någon förändring i dem kunde vid-
tagas, anbefalldes biskop Eberstein att, såsom han själf begärt,
söka åvägabringa enskilda frivilliga öfverenskommelser mellan
prästerskapet och församlingarna.
Så skedde följande år. Men äfven dessa försök aflöpte
utan resultat. Biskopen inberättade nämligen, att de anbud,
som af allmogen framställts, varit sådana, att de ej varit för-
enliga med piästerskapets bestånd, hvarför de ej kunnat an-
tagas. På grund häraf inställdes alla vidare extra försök till
öfverenskommelser.
Därmed nedlades för tillfället den invecklade frågan. Den
kom dock icke så länge att hvila. Anledning därtill gaf en
1817 samtidigt inträffad ledighet i Vall och Stenkumla till
hvarandra stötande pastorat. Aschlings efterträdare landshöf-
ding Cederström anmälde förhållandet för k. m:t och anhöll,
att vidare åtgärder för pastoratens återbesättande måtte få an-
stå, till dess församlingarna hunnit höras i fråga om väckt för-
slag att sammanslå de båda pastoraten. Detta beviljades.*
Församlingarna biträdde förslaget om sammanslagning på vissa
^ Detta uttryck har man sedermera ofta fäst sig vid och har däraf velat
draga den slutsatsen, att prästerskapet såsom någon sig tillkommande laglig rdU ej
skulle kunna göra anspråk på »kronotionden». Frän andra hållet har åter — odi
detta med rätta — anmärkts, att detta uttryck, tillhörande tidens kurialstil, inga-
lunda vore ett sådant bevis, som man däri velat se.
• K. bref t. landsh. o. bisk. d. 4 juni 18 17. Domkap:s ark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
