Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. I. Den kyrkliga indelningen och prästrättigheterna på Gotland. (Historik.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
200 H. LEVIN
samlingarna. Dessa försök slogo dock icke vidare väl ut, i
det att man endast i några enskilda pastorat och församlingar
lyckades att bringa sådana öfverenskommelser till stånd.
Konungens befallningshafvande ingick till regeringen med
berättelse om, hvad i saken åtgjorts. Först redogjordes för de
fåfänga försöken att komma till något lyckligt resultat med
afseende på tiondesättningen. Tiondegifvarne och tiondetagame
kunde icke enas. Härefter erinras om församlingaméis ringa
omfattning och den obetydliga folkmängden på landsbygden,
enligt senaste mantalslängd endast 33,198 personer, hvadan i
medeltal endast 749 själar belöpte sig på hvarje pastorat. Vi-
dare påpekade landshöfdingeämbetet, att från detta missför-
hållande vore oskiljaktigt det bedröfliga bruk, som gjordes af
före valen ingångna kontrakt, h vilka hade med sig, att »prä-
sterna så i moraliskt som ekonomiskt hänseende bringas i
elände och utgöra föremål för allmänhetens förakt». Ville
man undvika sådana missbruk, måste en allmän reglering af
pastoraten företagas, »h varigenom å ena sidan det för Gotlands
arealvidd behöfliga antal prästgäll bestämmes, prästerna till-
delas så god utkomst, att de kunna värdigt bestrida deras
viktiga befattning och genom välgörenhet förvåu-fva allmän-
hetens kärlek och förtroende, samt å den andra sidan hem-
mansägarne erhålla lindring i dercis nuvarande afgifter till
prästerna, till något nära likhet med hvad dercis medunder-
såtare i andra rikets provinser erlägga ».
För att icke en sådan allmän reglering skulle motverkas,
afstyrktes kunglig fastställelse på de få öfverenskommelser,
som blifvit träffade mellan vederbörande församlingar och
prästerskap. — Därpå vidröras utsikterna till åvägabringandet
af en reglering. För den vSakens skull redogöres för präster-
nas rättigheter på ön. 1648 års konventionsstadga ansåg lands-
höfdingeämbetet endast kunna ändras genom frivillig öfver-
enskommelse mellan dem, den gällde, ej genom kunglig myn-
dighet. Men i denna vore ej de två tredjedelarne af kyrko-
tionden inbegripen.^ Denna tionde hade visserligen 1695 ^^
kunglig nåd tillerkänts prästerna på grund af pastoratens ring-
het och sedermera genom kungliga resolutioner, som utfärdats
’ Att detta är en förtydnin^ af koiiventionsstadgans innehåll år uppenbart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
