Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. I. Den kyrkliga indelningen och prästrättigheterna på Gotland. (Historik.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIDRAG TILL VISBY STIFTS HISTORIA 203
mannen med pastors plikter och adjunkters eller kaplaners stat
skulle, när de såsom åldriga och bräckliga nödgades hålla
medhjälpare, försättas i uselhet. Äfven innebure förslaget en
orättvisa mot alla obefordrade präster i stiftet, som i tillit till
rådande förhållanden börjat sin tjänstgöring därstädes, och
ringa uppmuntran i framtiden för skickliga unga prästkandi-
dater att erbjuda stiftet sin tjänst. — Den olikhet, mellan sitt
eget och landshöfdingens förslag, som domkapitlet här anmärkt,’
får väl antyda de högst olika principer, från hvilka man på
de skilda hållen utgått. Landshöfdingen bibehöll några få
mycket väl aflönade poster, under det att det stora flertalet af
präster fingo sitta så mycket hårdare emellan. Domkapitlet an-
såg det vara en orättfärdighet att gifva en riklig aflöning åt
några få, under det att komministrar och adjunkter, hvilkas
antal därtill skulle blifva alldeles oproportionerligt stort, sattes
på svältkur.
Slutligen gendrifver domkapitlet landshöfdingeämbetets
åsikt om »kronotionden» såsom en förläninwi »af blotta gunst
och nåde», som när som helst kunde indragas. I detta af se-
ende hänvisades till en del akter, som bevisade motsatsen, dels
kammarkollegii utlåtande den ii dec. 1799 och k. m:ts därpå
grundade bref af den 11 juni 1800, då frågan om »kronotion-
dens» indragning af dåvarande landshöfdingen underställdes
k. mrts pröfning. ^
Därmed förhöll sig på följande sätt, Landshöfding v.
Rayalin gjorde hos k. m:t förfrågan, huruvida icke det kungl.
brefvet af den 20 okt. 1790 angående »spannmålsförläning på
behaglig tid» till prästerskapet vore tillämpligt med afseende
på »kronotionden» på Gotland. Kammarkollegium hördes, och
efter inhämtadt yttrande af domkapitlet förklarade det, att som
det gotländska prästerskapet senast den 5 juni 1798 fått be-
kräftelse på sina rättigheter, »så att ej allenast 1648 års kon-
ventionsstadga, utan ock de öfriga välfångna privilegier och
rättigheter, som gotländska prästerskapet efter landets enskilda
beskaffenhet och urgamla bruk i stöd af kungl. resolutioner
hittills oförryckt åtnjutit mage tjäna till obrottslig efterlefnad»,
så ansåg kammarkollegium — liksom också statskontoret —
^ Domkapis skrifv. af d. 23 mars 1825. Domkap:s ark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
