- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tredje årgången, 1902 /
206

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. I. Den kyrkliga indelningen och prästrättigheterna på Gotland. (Historik.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2o6 H. 1.EVIX
« K
beräkning ändock hafva i behåll 1,750 tunnor. Därjämte skulle
den fördelen vinnas, att tiondegifvaren endast skulle behöfva
erlägga 6 tunnor på mantal förutom den nämnda afgiften i pen-
ningar. För att prästerskapet skulle få åtnjuta det sagda bi-
draget af »kronotionden», skulle fästas det villkor, att den nu
bestämda tiondesättningen skulle anses gälla för evärdliga
tider, samt att prästerskapet afstode från öfriga i konventions-
stadgan upptagna löningsartiklar mot det kontanta penninge-
beloppet — All uppbörd skulle ske genom kronans tjänstemän,
hvarigenom alla strider borde förebyggas. Då förefunnes ej
heller längre något behof af att fråntaga församlingarna deras
urgamla rätt att välja präster.
Efter verkställd sammanslagning skulle gudstjänst turvis
hållas i endast en af hvarje förutvarande pastorats tvänne
kyrkor. All duplicering skulle därmed upphöra. — I en så-
dan sammanslagning såg kollegium idel »både moraliska och
ekonomiska fördelar» för f(^rsamlingarna, hvilkas folkmängd
kunde hinna att mer än fördubblas, innan i följd af folkökning
någon svårighet skulle uppstå för prästerskapet att ägna veder-
börlig omsorg ät vare sig själavården eller pastorsdvården i öfrigt
Kollegium förändrade sålunda halfva antalet af de präster-
liga beställningarna — prästernas antal skulle blifva ungefär
detsamma — till kaplansbefattningar, hvilkas innehafvare fing-o
åtnöja sig med en allt för otillräcklig aflöning. Därmed me-
nade det sig hafva vunnit att kunna dels medgifva församlin-
garna en betydlig nedsättning i afgifter, dels bespara en god
del af tionden till kronan. Att kollegium mindre haft präster-
skapets bästa till ögonmärke är uppenbcirt. Därom vittnar
för öfrigt icke minst den ton, hvari utlåtandet är skrifvet. Det
är icke att undra på, att förslaget, när det blef bekant på ön,
väckte farhågor bland prästerskapet.
Så snart därför biskop Eberstein på privat väg fått känne-
dom om, att ett sådant förslag från ksunmarkoUegii sida fram-
kommit, sammankallade han domkapitlet till extra samman-
träde i och för öfverläggning om detta ärende, som ansågs
vara af största vikt för hela stiftet. Man beslöt att hos k. m:t
göra framställning om att erhålla del af förslaget för att där-
vid göra de anmärkningar, man kunde finna nödigt. Så skedde»



QiOo^z


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:00:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1902/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free