Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. I. Den kyrkliga indelningen och prästrättigheterna på Gotland. (Historik.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIDRAa TILL VISBY STIFTS HISTORIA 20g
vudsakligen rubba prästerskapets fundamentala rättigheter».
För öfrigt voro ständerna öfvertygade om behofvet af den
föreslagna förändringen, då »med visshet antagas måste, att
själavården mera vinner uppå att hafva flera lärare inom en
större församling än färre, eller blott en inom hvaije försam-
ling», och då därtill kom, »att hufvudändamålet, som är lätt-
nad uti bördor och bidrag, såväl för den skattdragande som
för staten, icke utan en sådan reglering kan vinnas».
Beträffande frågan om »kronotiondens» användande såsom
dittills till understöd för prästerskapets på Gotland lönande
yttrade riksdagen, att det vore vitsordadt, »att det för reli-
gionsvården erforderliga prästerskapet, äfven med den före-
slagna inskränkningen uti pastoratens antal, icke är hjälpligen
belåtet med de prestationer, som enligt författningarna försam-
lingvSboarne åligga att utgöra, utan att tillsvidare erhålla un-
derstöd af kronotionden». Dä så vore, förklarade ständerna,
att de öfverlämnade åt k. m:t »att tillsvidare disponera till för-
samlingarnas prästerskap på Gotland så mycket af kronotion-
den, som oundvikligen fordras för erhållande af det lönings-
belopp, som kammarkollegium föreslagit, samt att tiondegif-
varne i alla händelser icke annorlunda må komma att utgöra
kronans andel af tionden än uti rikets öfriga provinser, hvarest
tiondegifvarne leverera samma tionde omedelbart till staten,
med villkor tillika, att därmed sådan reglering vinnes, som
ger lättnad åt hemmansägarne och lämnar något öfverskott åt
statsverket».^
Jag har här måst begagna mig af utförligare citat icke
blott därföre, att om skrifvelsen väl kan tillämpas skaldens
ord, »det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta», utan ock
emedan det ligger särdeles vikt vid en rätt uppfattning af
skrifvelsen. På grund af den nämnda dunkelheten i ord och
tankar löper man lätt fara att vid ett blott referat ofrivilligt
förvanska meningen.
Oaktadt all dunkelhet och de många orden, som synas
vara till för att dölja tanken — skrifvelsen är uppenbarligen
* I ståndemas skrifv. förekommer i sisU punkten en omening, som gör ytt-
randet obegripligt. Jämföres skrifv. med utsk:s förslag framgår, att meningen är
den sagda. Se riksdagshandl.
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
