Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. I. Den kyrkliga indelningen och prästrättigheterna på Gotland. (Historik.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2IO H. LEVIN
resultatet af en kompromiss — torde det dock klarligen framgå,
att enligt riksdagens mening den af kammarkollegium före-
slagna regleringen af pastoratsindelningen och af prästerska-
pets på ön rättigheter vore en privilegiefråga och sålunda ej
utan prästeståndets medgifvande kunde komma till stånd. Men
prästerskapet har medgifvit en sådan reglering, och den har
af riksdagen godkänts. Härvid skulle då också en del af
tionden under namn af »kronotionde», något förut på Grotland
okändt, inlevereras till staten. En del däraf finge dock af k.
m:t disponeras till prästerskapets underhåll med villkor bland
annat, att ett öfverskott till statsverket uppstod.
Uppenbart synes, att riksdagen tänkt sig denna reglering
såväl med afseende på stiftsindelningen som i fråga om präster-
skapets inkomster såsom ett helt, att sålunda icke någon del
af tionden skulle kunna till kronan indragas i annat fall, än
att i sammanhang därmed en inskränkning gjordes i pastora-
tens antaL Det synes för öfngt redan hafva varit kammar-
koUegii åsikt. Kollegium hade nämligen i sitt förslag yttrat,
att det i anseende till de nuvarande pastoratens ringhet vore
påtagligt, att kyrkoherdarne ingalunda skulle vara belåtna med
de inkomster, som kollegium beräknat af tertialtionden och
prästgårdarnas afkastning, »utan tills vidare måste med kro-
nans tionde fortfarande understödjas». ^ För den skull hade
allt sedan 1810 fråga varit om pastoratens sammanslagning,
ett förslag som kollegium nu upptog.
Att en sådan sammankoppling af frågorna, i det att den
ena gjordes som villkor för den andra, varit riksdagens me-
ning framgår dessutom fullt klart af många yttranden i riks-
dagen under diskussionen i frågan. Den person, som i präste-
ståndet hufvudsakligen förde statsutskottets — hvars förslag
blef riksdagens beslut — talan, var prosten Stenhammar. Själf
var han medlem af statsutskottet och hade såsom sådan varit
särdeles verksam vid förslagets uppsättande. I ett af sina an-
föranden i prästeståndet i frågan yttrade han: »Med intet enda
ord har utskottet hänsyftat därpå, att gotländska prästerskapets
rätt till hela kyrkotionden vore tvifvel underkastad eller ej
^ S. 84 i det tryckta häftet.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
