Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. I. Den kyrkliga indelningen och prästrättigheterna på Gotland. (Historik.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2 12 H. LEVIN
sammanhang med pastoratsreglering. Det är att märka, att
en förminskning i pastoratens antal syntes äfven i präste-
ståndet i allmänhet önskvärd. Endast en mindre del af minori-
teten var emot äfven den sidan af saken.
Genom detta af riksdagen »i alla händelser» fattade be-
slut tillskapades på sätt och vis en slags »kronotionde» på
ön, dock icke en kronotionde i vanlig mening. Kronan hade
icke någon dispositionsrätt däröfver. Den förut citerade prosten
Stenhammar säger: »Om, på sätt utskottet yttrat, ordent-
liga tiondesättningar ske för de två tredjedelarna af tionden,
hvilka prästeståndet utom tertialen åtnjuter, och således tion-
den på Gotland regleras till likhet med det öfriga Sverige,
så upphör all skälig anledning till klagan å menigheternas
sida. Om präserskapet bibehålies vid denna kyrkotionde oaf-
kortad, hvilket blifver händelsen, om pastoratens indelning ej
förändras, då kan icke heller prästerskapet skäligen klaga, då
det njuter denna tionde med lika rätt, som kronan skulle den
innehafva». ^ Äfven om en besparing af denna tionde skulle
kunna komma ifråga på grund af en möjlig förenkling af
stiftsindelningen, var det dock ej prästeståndets mening, att de
besparade medlen skulle behandlas som vanlig kronotionde d.
v. s. användas till egentliga statsändamål. Visserligen talades
det i riksdagens skrifvelse om ett »öfverskott åi statsverket^,
ett uttr}xk som allmänt ogfillades af ståndet. Äfven den som
ifrigast försvarade utskottets förslag, prosten Stenhammar, för-
klarade, med tydlig hänsyftning på bland andra detta uttryck,
att han ingalunda ville försvara hvarje ord och hvarje uttrvxk
i utskottets utlåtande. Majoriteten ville emellertid icke motsätta
sig utskottets förslag och yrka återremiss, enär man af utskottet
vunnit, hvad som ansågs vara hufvudsak, nämligen ärendets
rubricering såsom en privilegiefråga.
Däremot beslöt ståndet samtidigt med antagande af ut-
skottets förslag en skrifvelse till k. m:t, hvarmed det afsåg,
att »något närmare utveckla sina åsikter och däraf föran-
ledde underdåniga önskningar». I denna skrifvelse hemställde
ståndet i af seende på »den i öfriga delar af riket till stats-
verket ingående andel af tionden, hvilken på Gotland hel och
* Prästest:s prot. del 13, s. 431 f.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
