Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. I. Den kyrkliga indelningen och prästrättigheterna på Gotland. (Historik.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIDRAG TILL VISBY STIFTS HISTuRIA 213
hållen allt hittills utgått till kyrkan och prästerskap» — man
undvek noga benämningen ^kronotionde» — att det öfverskott,
som kunde uppkomma däraf, sedan prästerskapets löneförmå-
ner blifvit på billigt, sätt reglerade, måtte få »såsom ett bi-
drag af statsverket användas till ecklesiastika föremål». Denna
hemställan vore föranledd, förklaras det, af ifrågavarande tion-
dens »genom flera särskilda kungl. författningar i nåder be-
kräftade egenskap af kyrkotionde^,^ Härmed ville man före-
bygga, att de två tredjedelarna af den gotländska tionden be-
traktades och behandlades som vanlig kronotionåe,’^
Vi hafva måst dröja vid en utförligare belysning af riks-
dagens ställning till och beslut i denna fråga af skäl, som
längre fram skall visa sig.
Sedan prästeståndet sålunda medgifvit och riksdagen för
sin del beslutat en förändring af kyrkoväsendet på Gotland
enligt de principer, som voro uttalade i kamma rkollegii förslag,
fick konungens befallningshafvande i uppdrag att höra för-
samlingarna genom deputerade, hvilka likaledes lämnade bifall
till förslaget, dock på vissa villkor. Tionden skulle ej sättas
högre än till 5 tunnor pä mantal, prästerna hade, mot det att
kaplanemas lön något ökades — från 30 till 50 tunnor — att
ansvara för att gudstjänst söndagligen komme att hallas i öns
alla kyrkor. Landshöfdingeämbetet tillstyrkte för egen del för-
slaget med vissa modifikationer, af hvilka en, såsom varande
af en viss betydelse, må nämnas. Det lägre prästerskapets
antal skulle ytterligare ökas med 6 adjunkter, hvarigenom
prästerskapet helt naturligt skulle komma i en anmärknings-
värdt ännu sämre ställning, då befordran till pastorat därige-
nom komme att än ytterligare fördröjais.
Biskop Eberstein, som med sådan värme och öfvertygelse
bekämpat det nu länge på dagordningen stående förslaget,
afled 1838. Till hans efterträdare nämndes samma år D:r
Heurlin. Den nye stiftschefen fick också tillfälle att inkomma
med yttrande i det så vidlyftigt behandlade ärendet. Det al-
gafs den 11 febr. 1841. Det hufvudsakligaste, af hvad han
* Kurs. i skrifv.
• Prästestrs skrifv. i st:s prot. del 14, s. 485 ff.
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
