- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tredje årgången, 1902 /
219

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. I. Den kyrkliga indelningen och prästrättigheterna på Gotland. (Historik.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

BIDRAG TILL VISBY STIFTS HISTORLA. 2 ig
35 tusen till omkring 50 tusen — och man hade ingen anled-
ning att antaga, att härutinnan nu någon förändring vore före-
stående.
Vidare påpekar domkapitlet vådorna af ett förverkligande
af den ifrågasatta omstörtningen af de kyrkliga förhållandena
på ön, särskildt den svårighet att erhålla prästerliga krafter
till tjänstgöring i stiftet, som däraf skulle blifva en följd på
grrund af den inskränkta utsikten till befordran. 20 kyrkoher-
dar af de nuvarande 43 måste nämligen först afgå, innan nå-
gon ny kunde komma att tillsättas. Detta måste komma att
verka högst menligt och »i icke ringa mån afskräcka unge
män ifrån att ägna sig åt ämbetet i ett stift, där sådant miss-
förhållande äger rum», i synnerhet i en tid »då flera orsaker
samverka till att bortvända ungdomens håg ifrån att inträda i
k}Tkans tjänst». Ej heller kunde »lämnas utan billigt afseende
den missräkning om befordran, som måste träfl^a det vid den
tid, då förändringen sker, obefordrade prästerskapet» inom stiftet.
Hvad man med sammanslagningen åsyftat vore dels en
lindring för tiondegifvarne i af gifter till prästerskapet, dels en
besparing af kronotionde för statsverket. Men hvad lindrin-
gen för tiondegifvarne beträffar, vore den redan vunnen genom
den gjorda och af de allra flesta församlingar gillade öfver-
enskommelsen. Och den ringa besparingen för statsverket,
som skulle kunna komma i fråga, syntes icke blifva stor nog
för att uppväga de menliga följder, den åsyftade åtgärden
skulle hafva med sig.
De föreslagna lönebeloppen voro visserligen icke stora.
Men då det efter flera föregående fruktlösa försök ändtligen
lyckats att komma till en öfverenskommelse, då det i följd
däraf vore att hoppas på ett slut på de tvister, som den gamla
konventionsstadgan, ehuru äfven den var grundad på ömse-
sidig öfverenskommelse, nästan alltifrån början medfört, och
då domkapitlet ej borde ställa hinder i vägen för vinnandet af
det mål, som af stiftets prästerskap lifligt önskades såsom ett
villkor för en af ekonomiska omsorger och af rättstvister ostörd
verksamhet, så tvekade domkapitlet icke att instämma i lands-
höfdingeämbetets tillstyrkande af de föreliggande förslagen till
öfv^erenskommelse. Domkapitlet ville ock i likhet med nyss-






<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:00:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1902/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free