Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. I. Den kyrkliga indelningen och prästrättigheterna på Gotland. (Historik.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIDRAG TILL VISBY STIFTS HISTORIA 22 1
därmed en indragning af en del kronotionde till statsverket
Till sammanslagningen hade k. m:t, som sagdt, ej gifvit sitt
samtycke. Då borde ju helt naturligt äfven frågan om in-
dragning ha förfallit. Det oaktadt kände sig k. m:t bunden
af riksdagens beslut i denna senare punkt och tillerkände riks-
ständerna rätt att disponera öfver »kronotionden» på ön. Han
inbjöd nämligen 1866 års riksdag att, enär det belopp, som
enligt rikets ständers skrifvelse af 1834 finge af »kronotion-
den» anv^ändas i och för en reglering af kyrkoväsendet på ön,
möjligen icke blefve tillräckligt att fylla, hvad till prästerska-
pets anständiga bärgning erfordrades utöfver de bidrag, för-
samlingarna kunde skäligen anses böra lämna för ändamålet,
medgifva, att hvad i sådant afseende kunde ytterligare erfor-
dras finge utan hinder af riksdagens ofvannämnda beslut af
»kronoti’.nden» disponeras.
Man hade i fråga om de två tredjedelarna af tionden på
Gotland oegentligt användt benämningen »kronotionde». Någon
sådan hade här förut aldrig funnits. Lika litet fanns någon
sådan i vanlig bemärkelse, som vi sett, efter 1834 års riks-
dags beslut. Emellertid visar sig här »ordets makt öfver tan-
ken». Med benämningen »kronotionde» ville man också för-
binda tanken, att kronan var denna tiondes rätte innehafvare,
och att ständerna i vanlig ordning ägde beslutanderätt där-
öfver, ehuru den af ständerna förklarats vara inbegripen under
prästerskapets privilegier.
Däraf kom sig också, att när riksdagen 1866 hade att
yttra sig öfver k. m:ts nyssnämnda proposition, frågan ej be-
handlades i den ordning, som reg. form. bestämde. Proposi-
tionen bifölls nämligen endast af tre stånd — bland dem vis-
serligen äfven prästeståndet — under det att bondeståndet,
som fortfarande höll på en sammanslagning, vägrade lämna
sitt bifall till k. m:ts proposition. Emellertid meddelade k. m:t
kammarkollegium, att riksdagen bifallit den gjorda propositio-
nen. I samma skrifvelse föreskrefs ånyo, att regleringen af
prästerskapets på Gotland inkomster skulle ske i enlighet med
förordningen den 11 juli 1862.
Uppenbarligen hade både landshöfdingeämbetet och dom-
kapitlet i de skrifvelser, i hvilka de yttrat sig öfver det för-
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
