- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tredje årgången, 1902 /
225

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. I. Den kyrkliga indelningen och prästrättigheterna på Gotland. (Historik.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

BIDRAG TILL VISBY STIFTS HISTORIA 22 5
för närvarande halfva antalet af stiftets forna 8 landskommi-
nistraturer. ^
Vi öfvergå till löneregleringsnämndens behandling af den
fråga, som egentligen var föremål för dess handläggning, löne-
regleringen. Nämndens ordförande plägade vid de samman-
träden, som höllos i de särskilda pastoraten, redogöra för de
säregna förhållanden, som rådde på Gotland i afseende på
prästerskapets aflöning. Han kom därvid till det resultat, »att
den kameraltitel, under hvilken öns kronotionde borde betrak-
tas, måste anses obestämd». Han ville sålunda ej af göra, huru-
vida den rätteligen vore att betrakta såsom »ständiga veder-
lag» eller som »behaglig tids förläningsspannmål», hvilka olika
slag af kronotiondeförläning, som bekant, vid löneregleringen
borde olika behandlas, i det att möjligen uppkommande öfver-
skott af den förra endast kunde från en församling till en
annan öfverflyttas, under det att den senare jämväl kunde efter
k. m:ts beslut alldeles indragas. Vid den utredning han här-
vid lämnade åberopade han egendomligrt nog icke k, m:ts bref
den 1 1 juni 1 800, som tydligen förklarade, att tionden på Got-
land ej vore att hänföra till behaglig tids förläning.
Sedan han kommit till det resultat, att det ej kunde med
säkerhet af göras, till hvilken kategori den gotländska »krono-
tionden» vore att hänföra, åberopade han riksdagsbesluten 1834
och 1866, att hvad af denna tionde ej vore erforderligt för att
med öfriga inkomster bereda prästerskapet anständig bärgning
skulle besparas. På grund däraf borde man förfara med hvad
som kunde blifva öfrigt af »kronotionden», liksom med be-
haglig tids förläning, så att det indroges för att sedan efter
k. m:ts beslut antingen öfverflyttas från en församling till en
annan eller oförryckt komma statsverket till godo.^
Denna ordförandens mening . gillades af nämnden, och i
enlighet med den gick man till väga. Sedan tiondesättning i
i fråga om tertialen blifvit bestämd — detta skedde nu ändt-
ligen — och prästbostället uppskattadt, togs hvad ytterligare

^ Se löneregleriiigsDåmnd:s prot. ; doxnkap:s’ yttranden öfver förslagen ; k. m:ts
resolnt Domkap» ark.
’ Se t. ez. prot. d. 15 juni 1867 i Roma.
15






<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:00:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1902/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free