Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Haller. En tidsbild från början af 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
232 ELOF HALLER
tjänsten. Sällan tillsattes vid denna tid någon prästerlig be-
ställning, utan att frågan om konservation spelade in som
en viktig omständighet. »Församlingarna, prästänkorna och
stundom äfven domkapitlen åro härvid lika intresserade och
lika nitiska att uppsöka de lämpliga subjekten och försäkra sig
om deras hjälp genom uttryckliga förbindelser. De ogifta
prästerna ställa sig till de behöfvandes tjänst, så att dom-
kapitlen ibland hafva åtskilliga aspiranter, som anmält sig vilja
vid förefallande behof upprätta något förfallet prästhus. Ofta
begära änkorna själfva, att någon (oftast nämna de icke någon
viss) ogift prästman måtte skickas till dem för att förestå nåd-
året och sedan stanna för alltid såsom den förre makens efter-
trädare på en gång i familjen och i församlingen».^ Ifrigast
brukade dock församlingarna arbeta för konservation, då de där-
igenom fritogos från skyldigheten att understödja den aflidnes
ofta i ekonomiskt betryck stadda familj.
Konservationer förekom mo också ganska ofta vid sko-
lorna. Särskildt när det var fråga om lägre skolbefattningar,
brukade det anses som en merit, om den sökande var villig att
upprätta företrädarens familj.*
Fastän kyrkolagen erkänt konservationsseden såsom i
vissa fall berättigad, innehöll den dock några restriktioner, så-
som då det heter, att vid tillsättning of präst »församlingens
gagn och goda förnämligast och för all ting därhos må sökas
och anses, efter slika prästgäll intet ligga under någon cirfs-
rätt». Vidare stadgas det uttryckligen, att hänsyn till präst-
husets konservation endast då skulle fälla utslaget, när de sö-
kande i fråga om öfriga meriter voro likställda.
I praxis kommö dock dessa bestämmelser ofta att förbi-
ses. Väl sökte domkapitlen förebygga alltför stora missbruk af
konservationsrätten, men \äd uppstående tvister segrade mån-
gen gång församlingarna. De ofta årslånga stridigheter, som
uppstodo med anledning af de oklara bestämmelserna och sär-
skildt konservationsseden, gåfvo vid denna tid både domkapit-
len och k. m:t mycket att tänka på,
’ Nordin, N%ra bidrag till kännedom om kapellanemas ställning i Sverige
under förra hälften af 1700-talet, Strengnäs 1895, s. 38.
’ Rolländer, Svenska undervisningsväsendets historia, Upsala 1884, s. 535.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
