Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - E. Edling. Priscillianus och den äldre Priscillianismen. Anm. af E. Billing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR I55
anspråk på alt uppmärksammas. Man söker nämligen för-
gäfves efter en om än aldrig så kortfattad redogörelse för den
så att säga dogmatiska situationen i västerlandet vid denna
tid. Den kunskap härom, som står att vinna, är väl ännu
mycket bristfällig, men man behöfver blott kasta en blick på
namnen på de personer, som på ett eller annat sått spela en
roll i Priscillianismens historia, för att se, både att här en hel
del skulle ha kunnat ur ytterst lättillgängliga källor framdragas,
och att detta skulle kunnat bli af ganska afgörande betydelse
för klargörandet af Priscilliani ställning i dogmatiskt hänseende.
Redan en hastig blick på den åskådning, som möter oss t. ex.
i H i lar ii skrifter, h vilkas starka inflytande på Priscilliani eget
sknftställeri förf. själf (sid. 221, not 3) antyder, eller en erin-
ran om den i Priscilliani historia betydelsefullt ingripande påfven
Damasus’ kamp mot patripassianska och apoUinaristiska åskåd-
ningar skulle ha kunnat tjäna till att gifva en helt annan relief
åt frågan, med hvilken rätt Priscillianus beskyldes för lik-
nande läror. Undersökningen af detta problem, till hvilken förf.
kommer i sin afhandHngs näst sista kapitel, skulle då icke så-
som nu behöft upplösas i ett tämligen utsiktslöst jämförande
af enskilda ställen hos P. med lösryckta yttranden af moda-
listiska lärare, utan skulle af sig själf tillspetsats till den ej
ointressanta frågan, om det hos P. kan vara tal om ett med^
vetet val mellan olika alternativ i den kristologiska frågan, eller
om ej fastmer de antydningar i modalistisk riktning, som
hos honom förekomma, äro att förklara såsom naiva uttryck
för åskådningen inom af de dogmatiska stridigheterna ännu
tämligen oberörda kretsar. Den patripassianska tankegången
framträder ju i allmänhet som ett utryck just för den naiva
åskådningen. Och senare kristologiska strider tyckas visa, att
just i den spanska kyrkan ännu ganska länge arkaistiska läro-
element dröjde kvar. På den andra sidan står Priscilliani känne-
dom om Hilarii ganska bestämdt utpräglade åskådning o. s. v.
Öfverhufvud synes det ess, som om de dogmhistoriska pro-
blem, som knyta sig till Priscillianismens historia, varit de som
kanske mest lidit under författarens isolerande och sönderdelande
lokalmetod. I stället för att gruppera allt kring de jämförelse-
vis få frågor, i hvilka Priscillianus har något verkligt egondom-
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>