Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - E. Edling. Priscillianus och den äldre Priscillianismen. Anm. af E. Billing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
l6o GRANSKNINGAR OCH ANMÄIJ«I^’GAR
lianismen hållit på att bringa hela den asketiska rörelsen i van-
rykte, och fruktan för, att denna skulle dragas in i förföljelsen
mot PrisciUianismen, låtit förleda sig att taga anklagelserna
mot denna för goda och själf sprida dem vidare. Denna argu-
mentation är så mycket egendomligare, som förf. själf resonne-
rar på alldeles motsatt sätt om den man, som var Sulpicii lä-
rare och från hvilken hans kännedom äfven om PrisciUianis-
mens tidigare historia förnämligast hårleder sig, Martin af Tours:
»farhågan för att man skulle använda dömandet af PrisciUi-
anus och hans vänner såsom ett lägligt tillfälle att komma åt
asketerna öfverhufvud var nog en medverkande orsak till att
han så lifligt tog sig an dem och så energiskt bekämpade
dercLS motståndare» (sid. 70). Att han dock, liksom de andra,
betraktade Priscillianisterna såsom svåra kättare, förklarar nu
förf. helt enkelt därmed, att äfven han blifvit missledd af mot-
ständames beskyllningar. Men detta är ett uppenbart cirkel-
bevis: endast om det af andra skäl stode obetingadt fast, att
beskyllningame i allo voro obefogade, skulle detta resonne-
mang — det gäller ju en man, som stod midt i striden, som var
ytterligt kritiskt stämd mot Priscilliani motståndare, och som hade
mångfaldiga möjligheter att kontrollera deras uppgifter — hår
hålla streck. Men härmed faller ock hufvudargumentet mot tro-
värdigheten af hans lärjunges, Sulpicii, framställning. Den kan
åtminstone ej summariskt afvisas — lika litet som summariskt
antagas — hvarje punkt måste pröfvas för sig. Nu nedtystar
förf. i stället — medan han utan vidare låter Sulpicii ankla-
gelser mot Priscilliani motståndare gälla — hans detaljuppgifter
om Priscillianus därmed, att de »äro beroende af hans uppfatt-
ning af rörelsen i dess helhet» (sid. 78) 1. d. När Sulpicius t ex.
talar om den egyptiske gnostikern Markus såsom Priscilliani
föregångare, undersöker förf. ej, om och i hvad mån man af
denna notis kan hemta något bidrag till Priscillianismens karak-
täristik, utan sluter fastmer ut ifrån sin här ännu ej ens motive-
rade uppfattning af Priscillianismen, till hvilken karaktär Marki
uppträdande måste ha haft, som vore det dennes karaktäristik,
som här intresserade oss. »Att döma af den karaktär rörelsen
hade i Spanien var Markus i främsta rummet en religiös asket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
