Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - N. Jacobsson. Från en forskningsresa till Herrnhut. Nya bidrag till den svenska herrnhutismens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄN EN FORSKNINGSRESA TILL HERRNHI7T II
inträdt i svensk tjänst, 1709 tUlfängatagfits och som sedan i
Tobolsk i Sibirien blef den egentlige upphofsmannen till den
pietistiska väckelsen bland de svenska krigsfångarna där, sitt
efter återkomsten författade arbete: »Wahrhafte und umständ-
liche historie von denen schwedischen gefangenen in Russland
und Sibirien» (Sorau 1725) till den unge då 25-årige grefve
Zinzendorf. ^ Denne skref därpå ett bref och tackade honom
därför, uttalande sitt lifliga intresse för och glädje öfver »det
sibiriska nådeverket» och sina rika förväntningar af denna
rörelse bland svenskame. ^
Närmare kännedom om de religiösa förhållandena i Sverige
vid denna tid fick Z. snart därefter i början af år 1727, då
han i Dresden eller Freiberg blef bekant med en ung 26-årig
svensk adelsman, bergsassessor Carl Henrik Grundelsiferna,^
som var ute på studieresa och nu vistades bland de sachsiska
bergen för att studera bergverken därstädes. De torde hafva
séunmanförts genom sina gemensamma religiösa intressen och
blefvo snart goda vänner. Grundelstjerna var nämligen pietist,
och äfven Z. räknade sig vid denna tid till pietistemas läger.*
Grundelstjerna synes hafva varit en allvarlig, varmhjärtad man,
full af ifver för den pietistiska väckelsens utbredande, men
dock något svag och osjälfständig, hvarför hans ett år äldre
vän Z. snart blef hans andlige vägled£a’e. Denne förut okände
person^ är för oss af allra största intresse, emedan han blef
’ Z. var fMd den »% 1700.
* $€ von Wreechs bref till Zinzendorf, dat. Sorau d. "/« 1725. (R. ao,
C, 9. 32).
" G. var fMd *"/io 1701, son till kammarrådet Albin MUUer, som adlades
1 7 19 med namnet Grundelstjerna.
^ Om Zinzendorfs f&rhAUande till pietismen se Bernhard Becker: »Zinzen-
dorf im Verhaltnis zu Philosophie und Kirchentum seiner Zeit.», sid. 103 — 314.
]>ipzig 1886.
’ Pajula a. a. sid. 2 omnflmner honom i förbigående såsom den d&r i Hermhut
våckt intresse för mission bland lapparne. Det åberopade besöket i Hermhut ftgde
dodc ram fÖre d. ^^h 1728 och hvarken då eller i det nämnda brefvet af d. "Vs
1 73 1 hade han ftst brödraförsamlingens uppmärksamhet vid missionen bland lap-
pame. Ges första planer gingo i själfva verket i en helt annan riktning. Det egent-
liga Qpphofvet till missionsförsöken i Lappland blef Z:s besök i Köpenhamn 1731
vid konung Christian VI:s kröning i maj. I samråd med danska regeringen pla-
nerades då om hednamission inom tre danska områden: S:t Thomas i Vest-Indien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
