Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - N. Jacobsson. Från en forskningsresa till Herrnhut. Nya bidrag till den svenska herrnhutismens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 l^TLS JACOBSSON
ett kontemplativt-asketiskt lif. Då Odhelius började predika om
korset samt gaf honom Berlinische Reden att läsa, ville han genast
bekämpa honom och i en motskrift vederlägga Z:s lära. Men un-
der arbetet härmed blef han så gripen och medryckt af Z:s fram-
ställning, att »han gaf Lammet äran» och visste sedan näst bi-
beln ingen bättre bok än Berlinische Reden. Den 21 maj 1740
ingaf hcin till Stockholms stads konsistorium en gripande bekän-
nelse om sina inre strider, förklarade sig nu hafva åter kommit till
klarhet angående den evangeliska läran och begärde återfå präst-
ämbetet, hvilket beviljades af domkapitlet i Strengnäs. Han
brann nu af ifver att göra »det blodiga Lammet» bekant, predikade
med eld och hänförelse i mång^ af Stockholms k3rrkor och
åstadkom stor manspillan bland sina forna vänner, separa-
tisterna, af h vilka många blefvo »det blodiga Lammets bjrten
och en arbetslön för hans smärta». Men redan i februari föl-
jande år (i 74 i) kallades han hädan. Äfven detta år skedde
nya väckelser i Stockholm, och bröderna började sluta sig
tillseimmans i smärre kretsar, ledda af pastor Odhelius, en
f. d. separatist, Nils Nabbelius (f 1742), bekant från upp-
trädena å Stora Bjurum ^ och nu hofpredikant hos presidenten
Strömfelt, samt handelsmannen /d?Äa« Wijk, hvilken sistnämnde
sedan i många år var en af ledame.
Emellertid hade rörelsen nu äfven på andra håll på all-
var trängt in i vårt land. Medlen härtill blefvo de förut
nämnda tre personenia, som ingått i brödraförsamlingen, do-
centen fil. mag. Arvid Gradin, skomakaren Elia^ östergren
och snickaren Olof Björn.
I jéinuari 1740 ankommo EHas östergren och Olof Björn
till Sverige, * sända af brödraförsamlingen för att dels uppsöka
de väckta i Sverige dels ånyo försöka upptaga missionsverk-
samhet bland lappame, i det man hoppades på större fram-
grång för dem såsom varande infödda svenskar. De verkade
^ Se Bergstrand a. a., sid. 26, 89 ff. Nabbelii omvändelse till hermhatis-
men genom Odhelius i Stockholm ir denne f&rf. obekant
’ Kfilloma till kännedomen om deras resa äro: Elias östergrens »Nachricht
von unsrer schwedischen Reise», dat Malmö d. ’^/s 1740 (R. 19, F, 2, c), de ofVan
(sid. 32, anm. 2) nämnda brefven af östergren och Olof Björn, östergrens bref till
Martin Dober och Joh. Wattewille, dat Tomeå d. ^/is, ^V» 1741 (H. iSf Qt c).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
