Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - N. Jacobsson. Från en forskningsresa till Herrnhut. Nya bidrag till den svenska herrnhutismens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 NILS JACOBSSON
till sin död (d. ®/5 1749). Han företog ofta missionsresor till
olika delar af landet
Fortfarande anslöto sig åtskilliga af dippelianemas och
mystikemas krets till hermhutismen. Ssmnerligen betydelse-
fullt var, att äfven Sven Rosén, den förnämste och mest an-
sedde af de svenske mystikerna, d. V12 1743 inträdde i brödra-
församlingen i Herrnhaag. Han var sedan outtröttlig att i
talrika bref och skrifvelser uppmana sina gamla vänner att
såsom riktiga arma syndare emottaga nåden i Jesu blod för
intet och, förkastande all egenrättfärdighet, endast bygga på
Kristi förtjänst och rättfärdighet samt återgå till kyrkans ge-
menskap. ^ Äfven f d. prästmannen Johan Kranck, som på
grund af sina mystiska åsikter år 1733 hade afsagt sig präst-
ämbetet och separerat sig från k3rrkan, anslöt sig 1745 till
hermhutismen och återtog följande år sitt ämbete. ^
Vi kunna nu genom en kort tillbakablick öfver den hit-
tills gjorda framställningen besvara den förut (sid. 22) fram-
ställda frågan, om hermhutame från början uppträdde såsom
separatister och irrlärare. I sin brefväxling med Grundel-
stjema och von Strokirch bekämpade Z. Dippel och försvarade
den lutherska försoningsläran. Andreas Grassman, Daniel
Schneider och Johan Nitschmann trädde i opposition mot
dippelianema och sökte återföra dem till kyrkan. Biskop
Rydelius och prästerna i Malmö och Lund måste erkänna, att
Z. var ortodox i försoningsläran. När den hermhutiska väc-
kelsen började i Stockholm, blefvo de ortodoxa prästerna glada,
att evangelium åter fick luft, och att något lades i vägen för
verkheligheten och egenrättfärdigheten. Präster och andra per-
soner, som separerat sig från kyrkéin, återkallade nu sina förra
villfarelser, återtogo sina ämbeten och verkade med ifver i
kyrkans tjänst Vi påminna om Jonas Hellman, Nils Nabbe-
lius, Anders Hilleström, grefvinnan Stenbock, Christian Ulrik
Lenberg, Sven Rosén och Johan Klrajick. Ärkebiskop Joh.
Steuchius och d:r Erik Alstrin, som kort därpå (1742) blef
^ Se t. ex. Sven Roséns bref till Johan Kranck, dat. Marienbom d. ^^/i»
1743, i Zinzendorfiana B, d, 26, Västerås l&roverks bibliotek.
’ Om honom se Henning, Johan Conrad Dippels vistelse i Stockholm etc.»
sid. 145, anm. i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
