Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - N. Jacobsson. Från en forskningsresa till Herrnhut. Nya bidrag till den svenska herrnhutismens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 NILS JACOBSSON
Församlingen hör i själfva verket såsom Lammets brud med till
gxidomsfamiljen, som således består af fyra personer. Hennes
fullständiga förgndande inträder dock så småningom under
tidemas lopp, i det hon genom att återvända in i sidohålan
blh: fullständigt återförenad med Kristus och genom honom
med Gud.
På detta sätt förvandlade Z. hela den kristliga trosläran
tUl ett metafyäskt drama, som i grunden ej har något att
göra med religiösa och etiska tankar.^ Men samtidigt pole-
miserade han mot allt filosoferande i religiösa frågor och be-
tonade ifrigt, att de endast kunna förstås genom personlig
erfarenhet. Det var ursprungligen såsom poet och liturgisk
diktare, som han utvecklade detta egendomliga mystiska system.
Enligt hcuis tanke meddelar sig nämligen Gud på ett väsentligt,
substantielt sätt i församlingens gudstjänst och kult, hvarvid man
i känsla och aning f&r erfarenhet om andliga ting, som för det
teoretiska tänkéindet städse förblifva förborgade. På 1750-talet
frigjorde han sig så småningom från denna mystiska åskåd-
ning och återgick till sin förra religiöst-etiska uppfattning.
Åren 1740 — 1749 visar Z. öfverhufvud en viss sjuklighet,
öfverspändhet och retlighet i hela sitt lynne, framkallad dels af
den. fiendskap och den förföljelse, för hvilken han städse var
utsatt, dels af kroppslig och andlig öfveransträngning, hvilket
i någon mån kan förklara, huru han kunde komma in på dessa
afvägar. Därtill bidrog emellertid äfven den skism, som 1743
uppstod mellan honom och generalkonferensen i Marienbom,
(ett kollegium på tolf bröder, som skulle sköta församlingens
ärenden), beroende på olikhet i uppfattningen af brödraförsam-
lingens mål och grundprinciper.’ Efter hemkomsten frän
Amerika höU han i juli 1743 en synod i Hirschberg, hvarest
han i vredesmod upphäfde generalkonferensen och ogillade
dess åtgöranden under sin frånvaro. Bröderna fogade sig,
ödmjukt erkännande hans andliga öfverlägsenhet, och hvarje
som Aro församlade i Jesu namxu. Många af hans anhängare likstSllde dock »för-
samlingen» med brödraf&ntamlingen och ans2g den för »Lammets synliga gemål på
jorden», för hvilken de hyste en afgudisk vördnad (se Bilaga III).
^ Beck er, a. a., sid. 406.
’ Se Burkhardt, a. a., sid. 70.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
