Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - N. Jacobsson. Från en forskningsresa till Herrnhut. Nya bidrag till den svenska herrnhutismens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66t NILS JACOBSSON
ving till åtta hundra, spridda på sjuttio olika namngifna
platser,’^ Men däri äro inberäknade blott sådana, som or-
dentligen anslutit sig till brödra- och systrakretsarne, q den
okända mängd, som hemligen var påverkad af den herm-
hutiska förkunnelsen.
Efter Wervings afresa uppkom stora partistrider inom
Stockholmskretsen, emedan man saknade en ledare, som alla
kunde gilla. I början splittrade de sig i två partier, det ena
under ledning af Johan Wijk, det andra ledt af den bekante
Anders Carl Rutström, komministersadjunkt vid stork3n:ko-
församlingen; men snart växte partiernéis antal till åtta. Det
politiska partiväsendet, som nu florerade som värst, inverkade
äfven på det religiösa området och bidrog i sin mån till dessa
partiers uppkomst. Johan Wijks parti, som omfattade i6o per-
soner (däribland fem präster), upprätthöll fortfarande förbindelsen
med brödraförsamlingen i Tyskland,* med hvilken däremot Rut-
ström och hans anhang, bestående af 300 personer (hvaribland
äfven fem präster) ej ville hafva något att göra. Rutström sträf-
vade nämligen efter att själf öf vertaga ledningen éif den svenska
herrnhutismen, hvartill de, som fortfarande ville hafva bröder från
församlingen i Tyskland till ledare, ej ansågo honom kompetent
eller befogad. Inom det förra partiet gestaltade sig samlifvet på
ungefär samma sätt som under Wervings tid med körer, sällskap,
konferenser (d. v. s. de ledande hufvudarbetames sammanträden)
och kärleksmåltider, hvilka nu förékommo allt oftare. Äfven
det religiösa lifvet var ungefär likartadt det, som vi förut
skildrat, ehuru sammanhållningen så småningom blef allt sva-
gcire och de förr så varma känslorna efter hand kallnade af.’
Men hurudant var det religiösa lifvet inom det andra partiet?
Till hvilken riktning inom herrnhutismen hörde dess beryktade
ledare, den af alla svenska hermhutare utan tvifvel mest be-
^ Dessutom räknas i Finland 68 syskon på 7 olika platser.
’ Af honom finnas fyra bi ef från denna tid, ett till Joh. Nitschmann, dal.
Stockholm d. ’^/i2 1752, de tre andra ftro odaterade. (R. 19, F, J, a).
^ Detta framgår af Johan Wijks ofvannämnda bref, af två bref från Frie
Arbin (det ena dat Stockholm d. ’°/i 1753» det andra odat.), två bref från frök-
narna Strömfelt (R. 19, F, 2) samt Johan Nitschmanns bref till Papa, dat. Hermhat
d. V8 1755. (R- 19. F, 4).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
