Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - N. Jacobsson. Från en forskningsresa till Herrnhut. Nya bidrag till den svenska herrnhutismens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frIn en forskningsresa till herrnhut 77
Kristus själf och hans ord. ^ Häraf framgår, att Z. vid denna
tid åter ifrade mot dippelianska och mystiska principer i fräls-
ningsläran. Denna ståndpunkt blef han nu trogen till sin död
(den 9 maj 1760).
Genom pastor Ike’s ankomst till Stockholm, hans öfver-
tagande af den andliga ledningen bland ett stort antsd af tros-
syskonen och hans bekämpande af den osunda riktningen där-
städes börjar ett nytt skede i den svenska hermhutismens hi-
storia i vårt land. Detta skede har jag vid mitt besök i Herm-
hut ej haft tid att närmare utforska.
Jag vill nu till sist blott framkasta några allmänna re-
flexioner med anledning af den inblick i den svenska herm-
hutismens inre utvecklingsgång, som det i Hermhut funna ma-
terialet gifvit
Z. och brödraförsamlingen hafva tydligen haft en tvåfal-
dig inverkan på de religiösa rörelserna i Sverige, en god och
en ond. I en tid, då den urartade pietismen, mysticismen och
den begynnande rationalismen hvar och en på sitt sätt som
bäst voro i färd med att förytliga och urvattna den kristliga
religionen och förvandla den antingen till en samling moraliska
eller rent kroppsliga bud och stadgar eller ett sentimentalt
frossande i hög^ uppjagfade, Ijufva känslor utan etiskt allvar
eller till några torftiga, i och för sig dock rätt vackra tankar
om skapelsen, försynen, själens odödlighet och dygdens belö-
ning, bevarade hermhutismen genom att fortfarande låta Kristi
person och verk vara medelpunkten i lära och lif samt genom
sin lefvande förkunnelse af honom såsom syndares frälsare
ännu själfva kärnan i kristendomen, ehuru framställnings-
sättet ofta lämnade mycket öfrigt att önska. Under de för-
fallets tider, som inträdde i slutet af 1700-talet och början
af 1800-talet var hermhutismen verkligen ett »jordens salt»,
ett ivärldens ljus», en >stad på berget» (Matt. 5: 13, 14) och
detta icke minst i värt land. Den verkade inom kyrkan till
Se Z:s bref till Bréut dat Hennendori d. Vio 17$^ (^ ’o* C> 35» <^)*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
