Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. O. Lindfors. Om stenhuggarmärken och deras förekomst å gamla svenska kyrkor (Med planscher)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STENHUOGARMÄRCEN Å OAMLA SVENSKA KYRKOR IO3
dit? De voro ju uppenbara för hvar man, eftersom de inhöggos
pä byggnadens delar. Visserligen, men enligt den uppfattning,
som efter Rzihas undersökningar blifvit den sannolikaste, voro
dessa märken ingalunda fritt valda och atjälfståndiga figurer,
som ritades upp efter tycke och nyck, huru som helst, utan
tvärtom voro de uttagna bitar ur de geometriska grundrit-
ningarne, de s. k. >g«neralnycklame>, till byggnadskonstruk-
tionema. Redan byggmästare Arnold antydde detta, i det han
hade i sin ego och förevisade en »generalnyckel» af kvadratur-
t3rpen, hvarur märkena utplockades: se Homeyer sid. 289,
där nyckeln är afritad. Hvarje af en medeltida bygghytta
uppfördt byggnadsverk Vcir nämligen till såväl grundplan som
alla detaljkonstruktioner baseradt pä en viss geometrisk kon-
struktionsprincip eller enhetlig grundtyp, hvarur alla delars
proportioner härledde sig. Dessa »Steinmetzgrunde» eller gene-
ralnycklar hade till utgångspunkt antingen kvadraten eller tri^
ängeln eller endera af dessa i förbindelse med cirkeln: de van-
ligast beg^agnade voro 14 till antalet, fördelade så att 4 till-
hörde kvadraturens, 4 triangulaturens, 4 fyrpassets (kvadrat +
cirkel) och 2 trepassets (triangel + cirkel) grundtyp. — Se
planschen n:o III. — Men därtill komma ytterligare ett par
derivat eller modifikationer med polygona former; särskildt bör
den af den byggkunnige och lärde munken och mystikern
Albertus Argentinus på 1200-talet konstruerade åttkants^
typen (»achtorten») framhållas såsom mycket använd och vida
berömd inom gotiken. Än i dag kan den historiskt skolade
arkitekten eller arkeologen af en götisk kyrkas grundplan och
delames proportioner, af korskvadratens storlek, portalens bredd,
takets höjd, pelames anordning, ja af fönsterrosomas figurer
shita sig till, hvilken konstruktionstyp eller generalnyckel som
varit bestämmande för byggverket. Att lära sig förstå och
begagna dessa, af de stora byggmästame uppgjorda schemata,
dessa »Steinmetzgrunde», på ett strängat vetenskapligt och dock
konstnärligt fritt sätt, det var mästerprofvet inom bygghyttan,
det var dess finaste och djupaste hemlighet. Härpå syftar ett
gammalt hyttespråk, som Heideloff’^, själf byggmästare och
lärd konstforskare, citerat:
* Die Bauhiitte des Mittelalters in Deutschland, Nttrnberg 1844.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
