Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet 1681—1724
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Xn^S OfiUBBS UF OCH TERES AMHET 1 37
iogen kan klaga öfver honom, därför att han är full i kyrkan,
dä han skall förrätta gudstjänsten och utföra sina ämbetsför-
rättningar, sä lät honom dessemellan supa sä mycket han vill,
det angär ingen, han super af sitt egef . Ja, man vet ock, att
om nägon annan skulle begä sädana grofva fel, som man ofta
hör om somliga präster, skulle den blifva exemplariter straffad;
men prästen slipper undan, och skall han ändtligen fä nägot
strafiF, när gärningen är allt för grof, sä fara de så ganska
sakta med pilten. Missgärningen öfverskyles och straffet mil-
dras pä allt sätt.»
b. Tillståndet bland det lägre prästerskapet.
Förmännens fel utgjorde en skyddsmur, bakom hvilken
de felande innehafvame af kyrkans lägre ämbeten kunde känna
sig trygga. Själfva tryggheten åter innebar i sig en frestelse
enligt det bekanta ordspråket: »Tillfället gör tjufven».
Vi hafva redan af det föregående funnit, att personer
med i hög grad bristfällig bildning lämnades tillträde till äm-
beten i både kyrka och skola. Ehuru det nu väl torde böra
medgifvas, att de förut omnämnda fadlen mera hade karakter
af undantagsfall, synes likväl äfven den allmänna prästbildnin-
gen hafva varit ganska bristfällig. Grubb afgifver inför den
fbrut nämnda kongl. kommissionen den förklaringen, att de,
som ordinerades till präster, merendels voro så okimniga i våra
symboliska böcker, att han fruktade att större delen af dem
aldrig sett dessa böcker, mycket mindre läst dem. ^ — Då man
därtill betänker, att studiemas tyngdpunkt vid denna tid ännu
var förlagd till kjn-kans lära, under det att bibelstudiet mera
var trängt i skuggan, så kan man försfå, att prästkandidater-
nas kunskaper voro i hög grad otillfredsställande. Grundligare
studier efter inträde i ämbetet torde endast mera undantags-
^ Odmjiikt memorial till kongl. kommissionen i Umefl, ingifyet den 26
augusti 1724. KommissJonshandlingama n:o 90.
Piåstmötet i Piteå den 5 februari 1726 fann nödigt fÖreskriira, att alla
prister skulle skaffii sig bibeln och symboliska böckenia. O. Wallqvist: Ecdesia-
stiqne Samlingar, femte flocken. Stockholm 1791, sid. 155.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>