Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet 1681—1724
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XILS GRUBBS LIF OCH VERKSAMHET 179
vist, så slår det dock icke den gamla regeln omkull: nullum
bonum est omittendum ob aliquam mali formidinem.
2:0 När en syndare, som genom grof missgärning skilt
sig ifrån forsamling^ns- gemenskap och förmåner, kommer till
syndemas känslo och söker i botfärdlgHet att varda igen upp-
tagen, måste ju församlingen hafva sitt sätt, sin lag och ord-
ning, så till att pröfva han» botfiSlrdighet som att honom i for-
^mlingen återintaga. Hvarför detta sättet, som icke sökes
att afekafibs, utaf våra gudfruktiga, nitälskande och försiktige
förfader med’ moget öfvervägande är vedertaget och i sä lång-
liga» tider i vår församling icke utan sin stora nytta idkadt
och därföye icke heller egentligen varder kalladt en poena,
utan poenitentia ecclesiastica; hållande ej heller någxDn rätte-
ligen botfärdig syndare för skam att således ödmjuka sig in-
för Gud’ och inför församlingen* betyga sin hjärtliga botferdig-
het. Det kan ock så mycket mindre heta ett tvång, som syn-
darens eget samvete och skyldighet förbinder honom att, om
han åstundar komma till församlingens gemenskap, som han
med sitt onda exempel förargat och förtömat, han ock henne
på det sätt, som hon själf föreskrifvit, försonar.
3:0 Att säga’ dfet de allrämestas, om icke alla delinkven-
ters ’ja’ till de vid kyrkoplikten efter handboken föreställda
frågor skulle’ vara blott skrymteri; som föregifVes, tyckes vara-
ett ingrepp i GKids domar. När alla utvärtes tecken af en
sann botfärdighet visa sig hos en syndare; utan hvilka han icke
heller bör i församlingen intagen varda, hvem kan upptaga
det annat än för allvar? De occultis non judicat ecclesia. Om
något stoymteri sig därunder fördöljer, dfet kommer Gud allena
till att piTöfva och döma. Emellertid kan oniningen, som i sig
själf är både nödig och nyttig för en* eliter annans vanarts skull
icke mer rubbas och förkastas än dfen heliga nattvardens bruk
kan af skaffas, därför att många ovärdiga gå därtill. Att en
hop drifva spel och gäcfceri härvid är ett missbruk, som ge-
nom ’prästemas flitiga, försiktiga och allvarsamma föreställ-
ningar samt dom* och befkllningshafvandes handräckning kan
och bör förekommas och ordningen blifva i sin kraft. Ty
skulle allt det afskaffias, hvarvid’ missbruk kan förelöpa, så
skulle ingen* ehuru god och hälsosam ordning blifva bestående/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
