Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet 1681—1724
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NJLS OHTJBBS UF OCH VERKS A3IHET l8l
förbinder oss till den kongl. kyrkolagens fullkomliga lydnad
och efterlefhad, hvilket vi af prästeståndet till våra samvetens
befrielse och ursäkt för eftervärlden icke bort lämna opåmint^
respektive hörsamtjänst- och vänligast anmodande det de öfriga
riksens höglofl. ständer täcktes låta det i sina protokoller in-
flyta. Stockholm den 12 juni 1723.
Efter prästeståndets enhälliga samtycke
och begäran underskrifver
Törst. Rudeen.» ^
Öfver detta prästerskapets utlåtande afgaf Grubb i juli
s. å. »ödmjuka påminnelser». Vid punkten i anmärker han^
att det presumeras billigt, att Göta hofrätt, som anfört här
ifrågavarande motiv för pliktepallens afskaffande, ej förlitat sig
på sådana missgämingsmänniskors blotta förebärande, utan
grrundat sitt omdöme på långliga tiders genom ransakning
öfver sådana missgärningar vunna erfarenhet, att ganska få af
sådana människor ha någon rätt kristendomskunskap och där-
med följande fruktan för Gud, samt att den närmaste olyckan
för en af bekymmer förvirrad människa syntes vara större än
den, som ännu endast tedde sig på långt håll, hvarför hon för
att undvika den förra utsatte sig fbr den senare, mångfaldigt
svårare. Skammen för lifstiden ansåges oftast som en följd af
brottets oflFentliggörande genom pliktepallen. Med afseende
på den andra punkten frågar han, när det sker, att en sådan
syndare själf söker att komma i församlingens gemenskap igen,
samt erinrar om, huru sällan någon karl af de få, som blifva
dömde för lägersmål, infinner sig, och hur det går med dem,
som stadsvakter och dylika följa till pallen. I den första för-
samlingens tid hade botgöringen varit frivillig, nu hade den
blifvit ett tvunget verk, som i följd af domarens utslag ound-
’ Ingen enda röst synes hafva vid detta tillfölle höjts inom prästeståndet
tiU fdnnån för den ifrfigavarande reformen. En af de vid riksdagen närvarande
biskoparna, biskop Jesper Swedberg i Skara, skall dock, enligt egen uppgift i sin
lefvemesbeskrifiiing, fir 17 17 — 17 18 vid ett besök hos konung Karl XII i Lund
hafva af samma skäl som de af Grubb anförda ifrigt påyrkat afskafiandet af plikte-
pallen och gjorde sedermera 1725 hos den s. k. ecclesiastikdeputationen sitt in-
flytande gällande till förm&n för nämnda reform. Jfr H. W. Tottie: Jesper Sved-
bergs fif och verksamhet II, sid. 164 — 165.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
