Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet 1681—1724
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 88 EDVARD WERMCRANTZ
fjärdedels mil aflägsen frän gästgifvaren i Umeä.^ Resultatet
af denna vädjan till Kongl. Maj:t är oss icke bekant Där-
emot veta vi» att Grubbs verksamhet för nykterhet under den
följande tiden icke inskränktes till Umeä psistorat utan utvid-
gade sig, sä att den omfattade hela fäderneslandet
I sitt förut nämnda pä våren 1723 hos ständerna ingifna
memorial af den 28 mars s. å. angående pliktepallen fram-
ställde Grubb jämväl förslag om brännvins afska£Eände på lan-
det till hämmande af fylleri och annat ondt, som däraf föror-
sakas. Han framhåller såsom skäl för sin anhållan, huru det
allmänna borgerliga lefvernet lider på hvarjehanda sätt ganska
stort men genom fylleri och dryckenskap på landet, huru supe-
riet florerar i synnerhet på sön- och högtidsdagar, huru de,
som ha’ lång väg till k)n’kan och ej kunna komma dit hvar
söndag, hela den öfriga tiden kunna vara utan brännvin och
må helt väl, men när de komma till k3rrkan supa sig helt fulla»
emedan ingen kyrka fanns, vid hvilken icke någon brännvins-
krog var inrättad. Ehuru öfverheten förbjudit att hålla krog
vid kyrkorna, ja äfven att på de ordinarie krogama å landet
intet borde säljas å olaga tid, d. v. s. efter kl. 7 om lördagarna
och före kl. 4 om sön- och högtidsdagcir, så idkades likväl
flitigt brännvinshandel i hemlighet tvärt emot dessa förbud»
emedan den var för säljame fördelaktigare än all annan han-
del. Grubb ansåg därför, att allt brännvin borde afskaffas»
särdeles i Västernorrland, så att ingen finge hafva, sälja eller
supa det Däraf skulle följa:
1:0 att bonden och andra icke skulle supa sig fattiga och
urståndsättas att betala sina kronoutskylder samt slutligen blifva
tiggare;
2:0 skulle icke, som dittills skett, så många frestas att
försumma sitt arbete;
3:0 skulle aldrig förspörjas så dyr tid i landet, särskildt i
Norrland, hvarest ofta missväxt inföll, och spannmålen måste
dyrt hämtas från andra orter, då brist därpå blef, emedan föga
mindre uppbrändes till brännvin än nödvändigheten fordrade
* Riksarkivet: Ecclesiastica: Tomeå — öivertorneå. SkrifvelseD har intet
datum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
