Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Bergman. Religionsmålet mot studenten Erik Molin 1734—1739
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGIONSmIlET mot STTTDENTEX ERIK MOLIN 215
inför Gud genom tron på den i Kristo en gäng för alla ut»
förda försoningen. Detta är för hvarje äkta lutheran articulus
stantis et cadentis ecclesia. Det är en lära, som icke fram-
kommit på spekulationens väg, utan framfödts under synda-
ångestens nöd. Därför kunde ock Luther en gång med all
rätt om sina motståndare utropa: num experti sint illas angttstias
et terrores animif Pietismen har icke haft klart öga för denna
läras fundamentala betydelse för det kristliga lifvet utan skjutit
den i bakgrunden. De mera rationaliserande pietistema, så-
som t. ex. Dippel, kunde ej annat än förneka den i dess luther-
ska mening, då de helt och hållet förkastade dess grundval:
läran om Kristi lidandes satisfaktoriska värde. — Ett lif i
Kristi efterföljd under verksam människokärlek, den förlorade
gudsbildens återupprättande i den fallna människan genom
Guds andes inneboende i hennes själ, det var pietisternas lösen.
De märkte då måhända icke, att just detsamma var den ur-
sprungliga lutherdomens, liksom det är den apostoliska kristen-
domens. Medlen för uppnåendet af detta gemensamma mål
voro dock skilda. För pietismen blef det alltmer asketismen
och världsfömekelsen, som kommo att träda i förgrunden. För
den äkta lutherska ståndpunkten är det medvetandet om en
för Kristi skull nådig Fader i himmelen och den trosfrimo-
dighet, som däraf hämtas, som utgör drifkraften i lifvets hel-
gelsestrid.
Vi skulle dock göra orätt i att vid denna tid förestållla
oas den lutherska ståndpunkten i dess ursprungliga, ideala ren-
het och kraft Erkändt är, att den vid den förevarande tiden
ej längre var, hvad den en gång varit Man behöfver endast
påminna om tvenne ting: hvad som bjöds folket från predik-
stolame under den ortodoxistiska tiden, och den utbildning, som
kom den teologiska ungdomen till del vid högskolorna. Ännu
en sak kan och bör tilläggas. En opposition af det religiösa
värde, som låg i pietismen, kunde icke, det ligger i klar dag,
ha uppkommit, om ej ett djupt behof efter något bättre rört
sig i sinnena. Sanningen låg icke odeladt vid dessa strider
blott på den ena sidan. För den historiska forskningen är det
därför omöjligt att taga parti för den ena eller den andra
ståndpunkten utan all reservation. Dock, frågar man, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
