- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fjärde årgången, 1903 /
224

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Bergman. Religionsmålet mot studenten Erik Molin 1734—1739

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 24 K. BERGMAX

lära andra, gaf Molin det svaret, »att man här måste gOra en
distinction på i) de ogudaktiga, som aldrig haft någon efter-
tanke; de ha väl så mycken kunskap, att om de töljde sitt
samvete i den, så kunde de komma längre, men till att leda
andra på salighetens väg, därtill duga de intet; 2) de, som
haft någon bättring, men fallit tillbaka och låta sina lustar
regera sig, de ha väl formen af det man bör tro och göra,
men som de icke äro redeliga, så vika de ju längre ju mer ifrån
nådens stånd och blifva mer fördärfvare än uppbyggare; 3) de
som stå i verklig bättring; hos dem tillåter, illuminationen
mångfaldiga grader och tillväxter, och bör Kristus ha kommit
till stadga i dem, som skola vara andras ledare.» Ja t o. m.,
de oomvända äro rent af hinderliga för Guds rikes framgång
och skadligare för dess utveckling än de rent ogudaktiga
eller de, som aldrig känt något af de högre krafterna. >Så
snart sann gudaktighet, hjärtats renhet och grundlig ödmjuk-
het försvinner ur vårt öga, så äro sådana personer mindre
skickade att föra andra på den för allt förnuft förborgade och
dåraktiga sanningens och korsets väg, än de uppenbart ogud-
aktiga, som icke en gång ha formen af det, som i Kristo rätt
är, äfven om man kan behålla principia generaliora veritatis,
hvilka i så faU icke så mycket äro sanningen, som fastmer
ett sken däraf och en död figur, hvaraf då en hvar kan
inse, att utan Gud, hans verkan och närvaro intet duger, det
hafve så vackert sken som hälst, och att man icke kan be-
hålla några andliga gåfvor hos sig eller meddela åt andra,
om man icke har gifvaren själf, annars blir man en tjuf,
som stjäl eld från Jupiters altare och därmed blott bringar
, skada åstad, i det man utgår med någon andlig gäfva frfln
Guds ansikte, hvilken då under våra händer måste förvandlas
i döden.»
För att kunna förstå Skriften fcwrdras, säger Molin med
rätta, Guds Andes upplysning, eljes leder ett sysselsättande
med Guds ords tolkning med blotta förnuftet blott på afvägar.
»Jag håller», säger han, »Skriften för en öfvermåttan
viktig och härlig skatt, tror dock icke, att en uppblåst själ,
som befinner sig utom all bättring och tro pä Gud, kan för-
stå och fatta de hemligheter, som dåruti äro för människoma


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:01:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1903/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free