Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. II. Visby stift under Spegels ledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL VISBY STIFTS HISTORIA 289
kungligt bref på ett ledigt gäll, vid hvars tillsättande han dock
blifvit förbigången. Det »svenska» elementet blef sålunda
ingralunda ensidigt tillgodosedt.
Äfven under den följande tiden var det endast i få un-
dantagsfall, som fastländingar blefvo befordrade. Spegel re-
kommenderar ofta af en eller annan anledning en bestämd
prästman att erhålla kunglig konfirmation på ledigt pastorat.
Blott i ett par fall gäller konfirmationen infödda svenskar.
Den ene af dem är den förut nämnde Canutius, som redan
före Spegels tid var kyrkoherde på ön. Spegel önskade ho-
nom nu endast förflyttad till ett bättre pastorat, från Alfva till
Vamlingbo, ^
Till dennes efterträdare var Spegel angelägen att få en
fastländing, på det att församlingarna, Alfva och Hemse, som
under Canutii tid blifvit »vanda vid svenska språket och cere-
monier mage framgent därvid continuera och K. M:ts nådigste
vilja om uniformiteten yttermera befrämjas». Han föreslog
därför en af biskopen i Västerås »för sin lärdom och skicklig-
het skull mycket rekommenderad» pråtetman, Petrus Grufvenius
(Grufverus) från Grufbyn i St. Tuna.
För öfrigt torde väl en och annan svensk prästman ge-
nom superintendentens åtgöranden under denna tid hafva in-
kallats till ön. Något större antal fastländingar var det i hvarje
fall icke, som under dessa år kom öfver till Gotland.* En
^ Skr. d. 22 maj 1684.
* Under det att Spegel sålunda sökte att i möjligaste mån hålla stiftets
^Da söner om ryggen, var förhållandet ett något annorlunda i Lunds stift, som
åfven höll pä att inkorporeras. Under den föregående tiden hade här inga sådana
Itgirder vidtagits eller iöreskrifvits, som gingo ut på att inskränka de Id föddes be-
fordiingsrält till pråstlägenheter. Men i en resolution af d. 15 juH 1680, alltså
några få dagar efter sedan Spegel erhållit svar på sitt ämbetsmemorial, likaledes
iöianledt af ett memorial af den nytillsatta biskopen i det sydsvenska stiftet Knut
Hahn, förklarade K. M:t, att han, såsom biskopen nogsamt kände, önskade »in-
draga svenska infödde män till lediga pastorat i Lunds stift», men enär tjänliga per-
soner ej alltid voro att tillgå, ville K. M:t tillstädja, att äfven sådana skåningar be-
fordrades, som tjänat i armén, på det att skåningarna därigenom »måtte animeras
till skyldig trohet» mot K. M:t och att »genom kredit eller egna tillgångar upp-
hjälpa de förfallna prästgårdarna», hv^irvid biskopen dock borde iakttaga nödig mo-
deration. Biskop Hahn sökte i detta som i annat till det yttersta göra konungen
till viljes utan att våga några sådana gensagor, som gjordes af den icke mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
