- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fjärde årgången, 1903 /
307

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. II. Visby stift under Spegels ledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIDRAO TILL VISBY STIFTS HISTORIA 3O7
sig böra taga till olikartade förhållanden. Då Heide bön*
der d. ii aug. 1680 begärde Nils Oxenwaldt till kyrkoherde^
gjorde sig preses allra först underkunnig om — det var, då
han nyss kommit till Gotland — huruvida någon prästänka
funnes i gället, och huruvida där vore några barn. I början
af 1682 skulle bland andra pastorat Burs och Gärda tillsättas.
I fråga om Burs nämndes tvenne prästmän som kandidater.
Kapitlet stannade vid Johan Lutteman, kaplan i staden, eme-
dan »änkan, som måste träda därifrån och ingen gård hafver»
— prtoterna plägade till änkesäte upptaga något ödeshemman
— »kunde njuta något hägn och omvårdnad af honom». Hans
medtäflare Staffan Vikegren, en äldre gift man, kunde sän-
das till Gärda, »efter som», heter det, »i) syntes vara en rolig
lågenhet, 2) en väl byggd prästgård, 3) herr Staiffan hade intet
många barn, 4) kunde för sin tillträdande ålders skull intet
resa lång och svår kyrkoväg, 5) prästeänkian hade sin egen
gård och skulle alltså intet vara honom till besvär». ^
Frågan om konservation spelade alltid en viktig roll vid
prästtillsättningar. Spegel visade sig dock aldrig villig, att
taga någon otillbörlig hänsyn härtill, så att han tillbaka^atte
viktigare intressen.^ Men å andra sidan hände det, att han
vid ömmande omständigheter tog sig an sterbhusets sak och
såg till, att någon lämplig äktenskapskandidat kunde erhållas.
I sädana fall kunde han till och med taga löfte af unge män»
som han lofvade befordran, att »upprätta» det frånfallna präst-
huset. Exempel saknas icke heller, att giftermål rent af gjor-
des till villkor för visst pastorats erhållande.^

> v. P. d. 22 febr. 1682.
’ Såsom stiftschef i Skara yttrar Spegel, att ändock det är f&rsamlingama
tOlåtet att Tälja sina präster, »sä är dem likväl intet befalldt att välja män åt präste-
döttrama, bvanned lärde och skickelige män finna sig sällan väl betjänte, emedan
de i5rmoda sig knnna få hustrur, fast icke hela församlingen friar fÖr dem, och de
håOa det orimmeligt, att dottren bjndes dem till hostiu, förrän de själfva hafva
därom anmält sig hos hennes moder». Helander, anf. arb. s. 147. — Under biskop
Hahn i Lund däremot florerade konservationema. Cawallin, anf. arb. I, s. 83.
’ Jag vill ej här närmare gå in på frågan om konservationer, då jag möj-
Hgen i en följande uppsats får tillfälle behandla saken. — Äfven under sin ämbets-
tkl i Skara aOkte Spegel understundom konservera fattiga prästhus. Helander,
aol arb. s. 147 not.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:01:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1903/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free