- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fjärde årgången, 1903 /
312

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. II. Visby stift under Spegels ledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

312 H. LEVIN
heter det till och med, att >K. M:ts befallning om svenska
ceremonier är socknefolket behaglig, och barnen öfvas idkeliga
nog uti språket». Endast med förhållandena i Endre visar sig
Spegel missbelåten, hvarföre allvarliga förmaningar där icke
uteblef vo. Det heter, att prästen — han var gammal och skröp-
lig — »befanns litet hafva öfvat sig uti svenska sången och
ceremonier, kunnandes därmed föga anledning gifva försam-
lingen, ty förmantes han allvarligen till större flit».
Då Spegel efter sin långvariga frånvaro från stiftet, från
hösten 1682 till hösten två år därefter, återkommit till sitt stift,
höll han prästmöte. Det var i oktober 1684. Samtidigt hölls
kapitel. Han gjorde sig därvid af sina konsistorialer under-
kunnig om, huruvida gudstjänsten och de kyrkliga ceremoni-
erna förrättades i enlighet med gifven befallning, och om det
svenska språket vederbörligen öfvades. Åfven nu visade sig
förhållandena i allmänhet vara tillfredsställande. Prosten i me-
deltredingen förklarade, att hans kontraktister »göra sin flit».
Skulle någonstädes brista vore i Eskelhem. ^ Från södra tre-
dingen förspordes, att prästerna »beflita sig på det högsta om
uniformiteten». Endast i norra tredingen väckte förhållandena
Spegels missbelåtenhet. Särskildt försummades svenska språ-
ket vid barnundervisningen. Prosten hade vid visitationer er-
farit föräldrarnas ovilja mot att låta sina barn undervisas på
svenska. Men han förmanades att »fliteligen» tillhålla försam-
lingarna att rätta sig efter K. M:ts gifna order, »så framt de

^ Kyrkoherde hfir var Mattias Rask, hvilken dock på gnind af sin hOga
ålder hade v. pastor. Som sådan tjänstgjorde Augustin Hildebrand, som ofta gjorde
stiftsstyrelsen besvftr med sin gensträfvighet mot att iniOra svensk ordning vid guds-
tjänsten. D. 9 nov. 1 68 1 begärde preses, att vederbörande prost skulle allvarligen
förmana honom att vinnlägga sig om att främja K. M:ts befallning om svenska
ceremonier. Dä efter Rasks död pastoratet ibSf skulle besättas och söktes af
Augustin, beslöt domkapitlet att endast förordna honom för ett år på prof. Ty
»oansedt Hr Augustinus berättas hafva med sina studier såväl som långlig tjänst
meriterat denna lägenheten», befanns hao dock »icke hafva vederbörligt gehör hos
sioa åhörare, öfver hvilkas själfsvåld och motvillighet han ock själf klagar, såsom
ock vara lam uti uniformitetens befrämjande, katekisation och kyrkodisdplin». Då
följande år hans sak åter kom iöre, var man visserligen ännu tveksam att befordra
honom till pastoratet. Emellertid erhöll han det, hvarvid han dock förmanades »till
behörig nit och flit i sitt ämbete». Prot. d. 15 juni 1687, 9 febr. 1688.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:01:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1903/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free