Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. II. Visby stift under Spegels ledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL VISBY STIFTS HI8T0BU 3 13
ville vara fria ifrän det ansvar, som pä gensträfvighet och
olydnad följa plägar». Särskildt hade prosten att »se grant
till, huru det tillgår i Endre och förmana hr Claes till det, som
god ordning förfrämjar». I prostens eg^a församlingar skedde
allt »efter svenskt maner och bruk».
Frågan om den otillfredsställande barnundervisningen i
nordertredingen togs åter upp följande dag, med anledning af
att sockenskolmästaren i Lärbro inlade en skrift, däri han kla«
gade öfver den stora försummelse, som rådde i afseende på
barnens undervisning i kristendomen. Prosten erhöll nya för-
maningar att tillse, att ungdomen måtte erhålla undervisning
och blifva »särdeles till den svenska catechismum hållen, men
de åldriga, som förr haf\ra lärt catechismimi på danskzi, mage
därvid blifva, allenast de kunna göra reda för sina kristen-
domsstycken». Om sålunda katekesundervisningen äfven fick
tjäna som medel att införa svenskt språk, så var detta dock
icke hufvudsyftet därmed.
Prosten Lars i Stenkyrka framhöll ånyo, att församlin-
garna gjorde invändningar mot att bruka den svenska kate-
kesen. Och kyrkoherden i Othem upplyste, att han blir »ho-
tader af sina åhörare, därföre att han yrkar språket och god
skick och ordning». Pastorn därstädes, en omedelbart efter
krigsorolighetema inkommen fastländing Axel Homschild, var
illa anskrifven hos sina förmän. Den afvoghet, hans åhörare
visade mot honom, hade han sig själf att tacka för. Hans an-
mälan inbragte honom därför endast en förmaning att gifva
sina åhörare »ett godt exempel i lefveme och umgänge». ^
I fråga om bruket af svenska språket vid barnundervis-
ningen hade före Spegels ämbetstillträde icke synnerligen stora
framsteg gjorts. Det ger Spegel anledning att i sitt ofta
nämnda ämbetsmemorial af 1680 förfråga sig, huruvida ung-
domen vid undervisningen skulle vänjas vid svenska språket,
eller man skulle låta det »blifva vid det sätt, som härtilldags
hafver varit brukligt där på orten». Han erhöll det svar, att
K. M:t ansåg det alldeles nödigt, att på Gotland, liksom förut
v. P. d. 22 o. 23 okt. 1684.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
