- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fjärde årgången, 1903 /
3

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - H. Lundström. De tidigare svenska pietisternas läroåskådning enligt deras egen framställning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN

I JESU Aldraheligaste Namn.
I Q. Hafwen I hört några Präster här i staden, som intet
predika Guds Ord rent?
R. I. Det säges öfwer alt, at Präster predika emot hwarannan,
så at hwad den ena påyrkar och bekräftar såsom en helig och
Gudomelig sanning, det håller en annan för en misstänckt och an-
stötelig lära. Den ena säges drifwa på Nya Födelsen, såsom oum-
gängehg til saligheten, och påstå, at oansedt en Menniska har blifwit
döpt, fört et ärbart lefweme, studerat, gått flitigt til kyrkan, til. Skrift
och Herrans Nattward, så kan hon dock intet, sedan hon med någon
upsåtelig synd öfwerträdt sit Döpelses-förbund, och altså aflfallit ifrån
Nådenes och Nya Födelsens stånd, blifwa salig, så framt hon icke
låter Guds Anda genom Ordet föda sig på nytt, eller förändra sit
hierta, hog och sinne etc. En annan åter säges hålla före, at en
Menoiska behöfwer intet födas på nytt, sedan hon en gång har blif-
wit döpt, oachtadt at hon sedermera fallit utur Nya Födelsens stånds
utan om hon går flitigt i kyrkan, til Skrift och den H. Natwarden,
tror på Gud och förer et ärbart stilla lefweme, så at hon så mycket
menskeligt och mögeligt är, afstår ifrån grofwa uppenbara synder, så
blir hon salig.
En säges yrka på Christi rena läras och heliga lefwemes be*
ständiga efterföljelse i trone, såsom et icke allenast til Christendomea
nödigt, utan ock genom Guds Andas nåd mögeligt Christendomens.
stycke och plicht: den andra säges föregifwa, at det ej är så möjeligt.
Exempel kan man hafwa af dem, som förkasta Thomae de Kempis.
lära om Christi Efterföljelse, och håUa Joh. Arnds böcker om ea
sann Christendom för orichtige och skadelige. Den ene läraren säjes.
drifwa med stort alfware och nit derpå, at utan Helgelse får ingeiv
se Gud, och bewisa med många Skriftenes språk, at hwar och en^
som wil salig warda, måste fara efter helgelsen, at han må helig:
warda, efter Gud, som oss kallat hafwer, och helig är. Andre säjas.
åter hälla denna läran misstänckt, och för en sådan, som förer men-
niskoma ifrån Tron på Christum, til förtröstan på egen helighet ochi
wärdighet, ja, änteligen i förtwiflan; brukandes det dyra namnet
Helig och Helgon, som et Smäde-namn. Exempel har man af den,
som en gång, då han fulminerat pä Nya helgon, Pietister och Swär-
mare, säjes hafwa af föracht tagit af sig Calotten, buckat sig, och


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:01:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1903/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free