Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - J. T. Bring. Skildringar från det kyrkliga lifvet i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I02 MKDDBLANDEN OCH AETSTYOKBN
samlingar från påsk till mikaélidagen och i hvilka ungdomen
intill fylda 17 år deltager — naturligen mer eller mindre tal-
rikt på olika orter. Vid dessa samtal behandlas ämnen ur
bibeln, katekesen eller augsburgiska bekännelsen eller ock ur
kyrkosångens eller kärleksverksamhetens historia.
För de flesta kyrkliga förrättningar (somligstädes äfven
för konfirmandundervisning) erlägges till församlingens kassa
en viss afgift efter graderad skala.
Gamla advents- och julseder ha här och där (särskildt i
Erzgebirge) bibehållit sig. Trettondedag jul firas i Sachsen
fortfarande allmänt som missionsfest Långfredagen har mer
och mer tillkämpat sig platsen som en af de förnämsta kyrk-
liga högtidsdagarna. Försöken att hålla kyrkorna öppna under
hvardagarna, särskildt i de större städerna, ha ej visat sig med-
föra önskadt resultat.
För höjande af församlingslifvet hafva vid sidan af guds-
tjänsterna flere andra medel anlitats: kyrkliga föreningar, för-
samlingsaftnar (1897 i 397 församlingar), friluftsmöten samt
privata uppbyggelsesammankomster. I sammanhang med redo-
görelsen härför beröres den s. k. »Gemeinschaftsbewegung»,
som i Sachsen flerstädes intagit en mot folkkjrrkan likgiltig,
för att icke säga fientlig hållning. Framtiden får utvisa, huru-
vida de försök, som gjorts att leda denna rörelse in på kyrk-
liga banor, komma att krönas med framgång eller icke. En
stor fara ligger däri, att den inom »Gemeinschafts» -kretsarna
gängse fromheten bär metodistisk, ej luthersk prägel.
För samliv gsdiako7iien har i Sachsen tagit allt större upp-
sving. 1890 funnos församlingsdiakonissor i 50 församlingar;
nio år senare hade denna siffra tredubblats. På somliga orter
ha flere församlingar förenat sig om en syster. 1900 vårdades
bl. a. af dessa församlingsdiakonissor ej mindre än 28,000 sjuke.
Somliga församlingar äga en kyrklig fattigkassa, ur hvilken
nödställda erhålla understöd.
Efter en konfessionell hannoverancU"e citerar Drews ytt-
randet: »Den som vill se lutherska kyrkan i urblekt gestalt,
bör bege sig till Sachsen» — ett omdöme, åt hvilket han ger
rätt i så måtto, att han erkänner, det blott få kretsar i Sach-
sen äro verkligt konfessionella i dogmatiskt hänseende. Öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
