- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fjärde årgången, 1903 /
114

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningrar och anmälningar - A. Hauck. Kirchengeschichte Deutschlands. Del IV. Die Hohenstaulenzeit Anm. af Hj. Holmquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114 ORANSKNIXGAR OCH ANMÄLNINGAR
Ett referat af innehållet i densamma ligger utanför anmälarens
afsikt; den kyrkohistoriskt intresserade skall säkerligen själf
icke försumma den njutning, som studiet af densamma bereder.
Det år det världshärskande påfvedömets tid, inom hvilken
Hohenstaufemas verksamhet infaller, och kampen mellan dessa
och påfvedömet intager ock medelpunkten i Haucks framställ-
ning. Wormserkonkordatet 1122 begynte en ny epok i Tysk-
lands kyrkohistoria. Henrik IV hade ännu framgångsrikt
mäktat bjuda Gregorius VIIis makt spetsen. För Fredrik Bar-
barossa var situationen en annan, och i kampen mot Alexan-
der IlLs världspåfvedöme måste han vika, äfven om han seger-
rikt försvarade sin ställning till tyska kyrkan. Och dock hade
han hela det tyska folkets sympati bakom sig. Den stora om-
svängningen där hade skett under åren 11 22 — 1150, påverkad
af kurians förvandling till en europeisk politisk och ekonomisk
tummelplats. Fruktlösheten i Fredrik I:s reaktion mot det
gregorianska påfvedömet låg väl hufvudsakligast däri, att detta
senare bars upp af och hämtade kraft ur en universell uppgift,
mot hvilken han icke hade att ställa någon lika universell
Och vid i3:de seklets början erhöll påfvedömet i de nya munk-
ordname en hjälp, som äfven i Tyskland gaf de universella
krafterna öfvervikten öfver de nationella. Tiggarordnames
största betydelse ligger däri, att de öfverflyttat munkväsendets
andliga arbete från landsbygden till de i inflytande hastigt
växande städerna; så bands äfven dessas rika andliga lif vid
påfvedömet. Man kan ej tänka sig en större olikhet än mellan
den helige från Assisi och den spanske kättauiförföljaren Do-
minikus; och dock hafva bådas verk helt sammanflutit.
Så fick det gregorianska påfvedömet nya världsfamnande
krafter i sin tjänst. Och dock tvangs den mäktigaste af alla
påfvame, Inocentius III, af förhållandenas makt att till Tysk-
lands härskare upphöja den man, hvilken mäktade bjuda cdla
dessa krafter spetsen och för alltid undergräfva påfvedömets
världsherravälde.
Skildringen af striden mellan Fredrik II, medeltidens
genialaste furste, och det världsherskande påfvedömet är gif-
ven i IV:de delens nyutkomna andra hälft Med verklig* spän-
ning motse vi densamma. — Hvad som häi ofvan ur förra


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:01:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1903/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free