- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fjärde årgången, 1903 /
119

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningrar och anmälningar - A. Harnack. Die Mission und Ausbreitung des Christentums in die ersten drei Jahrhunderten. Anm. af Hj. Holmquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

QRANSENmOAR OCH ANMÄLNINQAR I IQ
6) Den nya trons bekännare kände sig som det nya
folket i Israel, som trädt i stället för det gamla; denna öfver-
tygelse graf de kristna ett historiskt och politiskt medvetande
af den mest omfattande betydelse. I stället för hedningar och
judar stod nu Guds folk, som skulle ersätta bägge. Här hade
missionen ett kraftigt vapen. — Den intressantaste men ock
minst beaktade sidan af de kristnas själfmedvetande som ett
folk är den politiska i inskränkt mening. Först verkade apo-
kalyptikens rent negativa ställning till världsstaten såsom djäf-
vulsstat Förunderligt är, att den ännu ringa hopen kristna
vågade rent politiskt sedt medvetet ställa sig i motsats mot
romerska riket. Problemet »stat och kyrka» möter redan här
i sin mest tillspetsade form. — A andra sidan bidrog det fak-
tum, att evangelium öfvergått från judame till helenema, att
ställe dessa senare d. v. s. romerska riket i mera positivts för-
hållande till kristendomen. Jerusalems förstöring begynte hålr
utvecklingen. Längst gick Melito i sin apologi till Marc. Aurel;
han har i kristendomen sett den världsstaten tillhörande och
honom bärande inre makten. Det är beundransvärdt, att redan
vid denna tid en sådan tanke kunnat klart tänkas. Ännu
skarpare utpräglas denna tanke af Origenes, som visar sig till
allt annat äfven vara en insiktsfull politiker.
7) När kristendomen betecknas som en bokens religion
så är detta ej fullt riktigt (utom i den strängaste kalvinismen
på 1600-talet); den titeln tillhör Islam. Men visserligen har
»boken», framför allt gamla testamentet, haft en vidtgående
betydelse för den kristna propagandan. I densamma fanns
filosofi, kosmologi, monoteism och profetiornas uppfyllelse. Man
läse exempelvis Tatians bekännelse om sin omvändelse.
8) Den kristnes första plikt var att hålla sig fri irån all
besmittelse af afguderi; kampen mot polyteismen blef ett natur-
ligt moment i missionsarbetet. Särskildt betydelsefull var här
striden mot människoförgudningen, kejsarkulten i dess bägge
former. Häri öf vervann kristendomen den politiska religionen;
därför var det ock på denna punkt, som represaliema från
statens sida hårdast drabbade. Hur väl än de kristna små-
ningom, trots Tertullianus m. fl., visste att inrätta sig i den


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:01:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1903/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free