Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningrar och anmälningar - Skara stifts kyrkliga jordebok af år 1540. Bihang till Vestergötlands Fornminnesförenings Tidskrift. Andra bandet. Anm. af S. Lampa - H. Achelis. Virgines subintroductæ. Anm. af H. Lundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNING Ail 1 29
landsbygdens förhållanden vid nyare tidens början blir den
alltid en källa af intresse, särskildt under jämförelse med de
snart börjande kronans officiella jordeböcker.
I sammanhang härmed kan urkunden göra den numera
energiskt bedrifna undersökningen af våra ortnamn viktiga
tjänster genom de rikliga uppgifterna om byai’s och gårdars
namn, med former som dels äro något äldre än de officiella
jordebOckemas, dels måste anses såsom synnerligen tillförlitligsL
Den ofta vanskliga uppgiften att lämna en fullt riktig upp-
teckning af de svårlästa namnen, torde särskildt genom biblio-
tekarien Styflfes omsorg ha blifvit väl löst.
Obeaktadt bör ej heUer lämnas det omfattande material
för studiet af allmogeklassens personnamn, som i denna jorde-
bok föreligger. Och slutligen finnes i uppgifterna rörande
uppbördsartiklar åtskilligt, som är af allmänt kulturhistoriskt
intresse.
Det är ett vackert föredöme som Vestergötlands Forn-
minnesförening gifvit genom denna- sin publikation. Önskvärdt
vore, att liknande urkunder till forskningens tjänst ytterligare
gjordes tillgängliga.
5. Lampa,
H. Achelis. Virgines subintroductae. Ein Beitrag zu I,
Kor. VII. J. C. Hinrichs’sche Buchhandlung. Leipzig 1902.
Det är en lika karaktäristisk och intressant som hittills
jämförelsevis obeaktad sida af fomkyrkans lif, som här upp-
tagits till vetenskaplig undersökning. Väl har företeelsen i
fråga icke kunnat helt ignoreras i kyrkohistoriska framstäU-
ning’ar, som framträda med något anspråk på fullständighet,
men af gammalt har man blott i förbigående och med en viss
skygghet omnämnt den, vanligen i sammanhang med redo-
g-Orelsen för förhandlingcu-na med den illa beryktade Paulus
af Samosata. Ofta har den allt ifrån Hieronymus’ dagar kort
och godt betecknats såsom pestis agapetarum. Protestantiska
kyrkohistorici betrakta den gärna såsom ett utslag af det be-
gynnande munkväsendet, medan katolska författare icke sällan
ha en viss benägenhet att företrädesvis fatta den såsom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
