Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningrar och anmälningar - Akademisk afhandlingslitteratur. F. Hall. Bidrag till kännedomen om Cistercienserorden i Sverige. I. Munkklostren. Anm. af H. Lundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 ÖRANSKXINGAR OCH ANMÄLNINGAH
påfves befallning af den 10 mars 1206 till Sveriges biskopar
att genom kjrrkans makt afskafifa ett af konung Sverker hos
påfven anmäldt bruk, att rikets lagskipare, vid det inför folket
ärligen skeende kungörandet af laga plägseder, bland dylika
räknat, dels att ingen kunde göra testamenten utan arfvingars
närvaro eller bifall, dels att de andlige borde uti egna saker
svara inför världslig domstol — Ulf Gudmarsson, Birgittas
man, anser förfin hafva tillhört orden i egenskap af »familiaris»
(sid. 61). Men, enligt hvad förut i afhandlingen meddelats,
(sid. 38) voro »familiares» klostrets »tjänare, statare och torpare».
Att den högättade Ulf i denna egenskap tillhört orden synes
orimligt, och något stöd för uppgiften är icke anfördt. — Om
Nydala klosterbyggnaders beskaffenhet hafva föregående forskare
saknat kännedom, enär dessa byggnader för länge sedan blifvit
i grund förstörda. Förf:n 3rttrar emellertid: »Dessa dyrbara
byggnader voro af sten, ty ’pro opere lapideo’ gaf Filip Karlsson
på 1270-talet 3 marker utom gården Ruthe i Västergötland».
Slutsatsen är för hastigt dragen och premissen delvis oriktig.
I Filip Karlssons testamente (D. S. n. 901) heter det nämligen.
»Item tres marchas pro opere lapideo ad usum monachorum
noueuallis.» Gården Ruthe gafs däremot icke af nämnde man
för stenarbetet utan för erhållande af lägerstad eller begraf-
ningsplats i Nydala. — Sid. 74 omnämnes »Vängams socken
vid Gamsviken nära Sigtuna», liksom sid. 54 »Rimstads socken».
I senare fallet afses Kimstadas socken i Memmings härad* i
det förstnämnda den bekanta gården Vängam i Upland (Jfr
Styffe, Skand. under unionstiden, 2:dra uppL, s. 205).
Af språkliga och stilistiska oegentligheter kvarstå i den
andra upplagan åtskilliga. Sid. 4 möter sålunda ånyo det
mindre lyckade uttrycket: »intet kloster, som ej ägde 60
munkar, fick grundlägga några döttrar». Förf. menar: dotter-
kloster. På tal om påfvarnes förhållande till orden heter det
bl. a. (s. ii): »De insågo ... denna klosterrörelse». Påföljande
sida talas om »Kejsar Fredrik I och hans motpåfvar». Sid. 29
börjas en mening på följande sätt: »Trots att orden inom ve-
tandets värld ville ställa sina studier isolerade». »Mäster Olofs
tankar» — säger förfin (sid. 48) — »blef afgörande» »för munk-
väsendets snara framtid». — Lagmannen Lars Ulfsson (Sten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
