- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Femte årgången, 1904 /
11

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - J. A. Eklund. Från en studieresa i Tyskland 1843—1844. Efter P. Genbergs dagboksanteckningar och bref

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRAX EN STUDIKRKSA I TYSKLAND 1843—1844 II
tidens författare inhämtas. Detta gjorde, att filologernas före-
läsningar voro föga besökta. Zumpt hade blott lo åhörare
och Lachmann dubbelt så många — bland 1,700 studenter!
Genberg låter icke tidsströmmen rycka sig med. Han
bringas blott att djupare reflektera öfver det klassiska studiet
Och han tänker sig en reform af detsamma — som väl nu
kanske i åtskilligt är genomförd. Men det kan måhända vara
af intresse att höra den framsynte svenskens uttalande i frå-
gan — för 60 år sedan.
Genberg vill icke släppa antiken. Han vill »värma vår
nordiska köld i den grekiska elden». Men skall detta ske, så
måste studiet blifva vida mer djupgående än den vanliga,
endast kritiskt-grammatiska behandlingen. »Att läsa de gam-
les skrifter endast för att därur uppfiska fraser, och åter med
dessa fraser anställa resonnerande, grammatiskt-kritiska ana-
lyser, hvarigenom skriften som skön skapelse egentligen försvin-
ner — alldeles som naturens skönhet genom anatomi — det är
som ville man sönderslå antikens statyer för att anställa kemiska
analyser med marmorn. — Jag begriper nu rätt väl, huru man
i gamla dar med en så oändelig kärlek och själfuppoffring kunde
hängifva sig åt antiken, huru man kunde förälska sig i frasen —
man kan värdera en arm eller en fot af en antik staty — ,
huru man kunde] gräfva sig rent af in i forntiden och bära
endast dennas ord på tungan. Men i den tiden läste man också
skrifterna för skrifternas egen skull, icke för att bråka sönder
dem till material för mikrologiska undersökningar. Man upp-
tog produkten, hel och färdig, i ett friskt och lefvande sinne,
och man imiterade den — vann takt och förmåga däruti ge-
nom idelig, ihärdig öfning, icke genom regler och analyser,
hvilka, när allt kommer omkring, allt mer och mer aflägsna
förmågan af säker uppfattning och trogen framställning.»
Antikens studium borde återgå till denna äldre metod —
men på samma gång bedrifvas med andra medel än hittills.
Åskådningen måste tagas till hjälp. Ett steg till en bättre
framgång vore en såvidt möjligt fullständig samling afgjutnin-
gar af antikens skulpturer och en samling af antikviteter, så
att man finge se de ting, som i böckerna omtalas. Annars
inskjuter man våldsamt den egna, torftiga, prosaiska omgifnin-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:01:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1904/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free