Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - J. A. Eklund. Från en studieresa i Tyskland 1843—1844. Efter P. Genbergs dagboksanteckningar och bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 8 J. A. EKLUND
lig planka, modiga uppspänna lånta och lappade segel i ingen
mindre afsikt, än att draga åstad för att upprätta den magne-
tiska pol, som skall göra en ända på missvisningen i farvatt-
net. — Så har jag hört en ungdom hopsätta några empiriskt
psykologiska resonnementer till en stege, hvarpå han ville
klifva upp för att bryta spetsen af den hegelska logiken
— för att sedan fastställa filosofiens enda sanna princip —
allt medan han förväxlade induktion och deduktion med ana-
lytisk och syntetisk metod. — En annan förklarade: >die wahre
Methode ist die eklectische». — En tredje polemiserade strängt
mot Hegels Philosophie der Geschichte; sedan hon blifvit lyck-
ligen undanröjd, hade han plats nog för att framlägga sin
egen åsikt så här: ’die Gesch. m. H. H. ist nichts anderes als
die Uebersetzung des Factums in die VorsteUung’ — en säck,
som onekligen rymmer ganska betydligt. — En underlig sed
bland de yngre är den, att en hvar, han må hafva före hvad
som helst, genast löper upp till de högsta frågorna, för att,
innan han går vidare i sitt ämne, partout fastställa och lösa
’die wahre Aufgabe der Philosophie*, och detta allt med myc-
ken sidovördnad mot alla tänkare, som nånsin funnits i värl-
den. Du må väl icke, i hvad jag nu sagt, finna anledning att
tillvita mig samma slags sidovördnad. Stryk då ut ’sidona’.
Om jag säger, att vissa här skramla med former utan inne-
håll, och med Denken, som icke tänker, så tror jag att den
synden kan förlåtas. Jag vill icke säga något förnärmande
mot allt stort och förträffliga, som här finnes; jag vill blott
säga, att icke allt är sådant, och att här i allmänhet finnas
flere planeter och kometer än solar; h\ilket väl också är lagen
i ’Méchanique céleste’.»
»Det filosofiska sällskapet fortsätter sina sammankomster,
men tidskriften har ännu icke blifvit synlig. De hafva något
svårt att komma till rätta med Michelet. — En gång påstod
han: ’ich bin ein absoluter Geist’. Detta ville de öfriga icke
medgifva, enär han ju i alla fall blefve något relativt, om de
andra, med samma rätt, gjorde samma påstående. Han lof-
vade betänka saken till nästa gång, och förklarade då, att efter
som det var bot- och bönsöndag (den lo maj) så ville han
bekänna: ’ich bin nur ein Moment im absoluten Geiste’ — en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
