Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - J. A. Eklund. Från en studieresa i Tyskland 1843—1844. Efter P. Genbergs dagboksanteckningar och bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 2 J. A. EKLUND
själfva icke så mogna, att de kunna utplanteras på Guds jord.
De som äflas med denna plantering åberopa sig nu på filo-
sofien — tro, att får man blott den eller den logiska frågan
afgjord — den eller den kategorien justerad, så skall man
genast kunna sätta yxan till roten. I fall den vinner i en
dispyt, menar man, så skola vi göra det så, i fall en annan
vinner, så. — Man står och gapar efter filosofiska satser, för
att taga dem färska som de komma ur dialektikens smältugn
och kasta dem i rabulismens köttgrytor eller i servilismens
crambe recocta. Däraf alla dessa berättelser, historier, skvaller,
som uppdukas i tidningarne (mest i Sachsen och Rhenpreus-
sen) och användas antingen som sås till den stärkande spis,
man har att erbjuda, eller som preservativ mot en uppvädrad,
besvärande sanning. Man räknar till och med skocken i audi-
torierna för att kunna säkert bestämma, om sanningen är på
•ena sidan om väggen eller på den andra. Filosofien lider här-
igenom den }^tterliga förnedring att blifva neddragen i dagens
usla, politiska tidningar — där sista draget af hennes anda
förvinner bland den vämjeliga smörjan af partihat, lössläppta
passioner, sårad fåfänga och uselhet. Det gör mig ondt att
se den brokiga massan af allt detta; det är en förargelse att
se alla dessa flyg- och stridskrifter, som surra i luften, likt
troUsländor, utan att man just kan märka, hvarifrån de komma
•eller hvart de fara, ty det veta de icke rätt själfva. Blott en
ansats upp i luften ’ins Blaue hinein’, det är intelligens, så
några svängningar hit och dit — det är ’intensives Wissen*.
Det är väl, att jag en gång kommit på nära håll för att se,
hvad allt detta betyder. Det mesta betyder ingenting. Det
finnes icke tecken till filosofi i en stor del af hvad som fram-
träder med filosofiska anspråk. Tankens stränghet och aga,
forskningens möda och allvar, nitets stilla trohet, sanningskär-
lekens försakande makt, alla dessa dygder, som ledsaga vis-
hetens gudinna, som teckna och pryda tänkarens panna, de
träffas icke hos den lättfärdiga tärna, som löper i gator och
gränder och med sina åthäfvor visar, huru lögnaktigt hon på-
står sig vara född ur Jupiters hjärna. Men hon blåser upp
Äig med intelligens — eller rättare, hon blåser upp intelligens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
