Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - J. A. Eklund. Från en studieresa i Tyskland 1843—1844. Efter P. Genbergs dagboksanteckningar och bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAS EN STUDIERESA I TYSKLAND 1843—1844 27
saken annorlunda än genom att kasta sig ned på ett godtyck-
ligt — som det synes — valdt faktum, hvilket åter under hans be-
handling förlorar hela sin individualitet och upplöses i abstrak-
tioner. Han saknar, om icke förmåga, åtminstone lugn och
sans att redigt framlägga ett historiskt resultat. Detta är
gärna gifvet redan på förhand och genom metodens ofelbara
schematism och rörelselagar.» Behandlingssättet är, menar
Genberg, rent af parodi på Hegels egen stränga vetenskap-
lighet och konsekvens. Öfverallt sättes resultatet af under-
sökningen såsom afgjordt på förhand, och det som icke p2issar
in därmed affärdas med infall — sådana som följande om
»icke-jaget» : »Dieses nicht-Ich ist ein unverdauter Stein im
Magen des Fichteschen Gehirns». Hvad >begrepp» är i He-
gels mening blef aldrig klargjordt. Och stundom har Gen-
berg litet svårt att ej skjuta någon skuld på Hegel själf, trots
den beundran han hyser för mästaren. Hegels metod gör, att
åtskilligt passerar för filosofi, som under andra förhållanden
alls icke skulle kunna komma med sådant anspråk. »Har man
anbragt sin trehet — och den kan alltid på något sätt an-
bringas, så har man sanningen redan färdig, konkret och lef-
vande, och man kan sedan öfver, under och vid sidan af det
logiska staffaget anbringa hvarjehanda snack, som i sitt påtag-
liga nonsens aldrig kunde anbringas, om man ej vore fullt
försäkrad, att all robur och securitas redan vore anlagd i lo-
giska metodens a-b-c.» — Och dock: medvetandet om den ab-
soluta sanningens ägande hade väl knappt någonsin varit
större än just nu. Men i denna tid af Ijusnadt medvetande
är det endast vänstra sidans hegelianer, som befinna sig
i ljuset. Hegel själf var »unbewusst» — såsom Michelet skrift-
ligen bevisat. — Michelets religiösa ställning var radikal. Han
sades vara »vår Herres personliga fiende». Han uttalade om
treenighetsläran sådana godtköpsfraser som den, att »Gud
skulle ha nedstigit på jorden *som en handtverkare» o. s. v.
»Glaube an Facta wäre das schlechteste von Allem — ein
Factum vor 1800 Jahren — det kan kritiken rifva ned, rycka
hit och dit.» »I dag — heter det en gång — affärdades
Kristus. Guds son är icke en individ — utan skapelsen o. s. v.»
Det torde till en del hafva varit vänsterns skryt, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
