Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - J. A. Eklund. Från en studieresa i Tyskland 1843—1844. Efter P. Genbergs dagboksanteckningar och bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FrIn en studieresa i TYSKLAND 184»— 1844 33
— varit betydekelöst Därför har min kunskap tagit en om-
fattande, öfverblickande, men därför ofta mindre genomträngd,
mindre det enskilda uppbärande karakter. Men jag börjar få
aktning för enskildheter och skall återsamla, hvad jag hittills
icke aktat mödan värdt att inberga. Jag skall göra en kurs i
historien — mänsklighetens, statens, konstens — och försöka att
se detta i sammanhang och i lefvande enhet — icke ett eller
annat lösryckt drag af tiden, utan det fulla, utförda porträttet».
»Filosofien börjar teoretiskt och stöter sig på det prak-
tiska — än om hon började praktiskt och sedan gick till det
teoretiska.» Så lyder ett uttryck — sporadiskt, men betecknande.
Med synnerlig styrka frsunträder — och det helt visst så-
som en naturlig reaktion mot det filosofiskt abstrakta tänkan-
det — en längtan till historia, »en törst efter historia». — Han
tänker sig denna såsom »konst» och ej blott såsom vetenskap.
»Det kritiska» räknar han egentligen såsom ett förarbete —
ett förstuditmn. »Drängar äro flere öfverallt än herrar. Tyskame
äro kritiska, icke sanna historicL Därtill fordras snille, och
framför allt makten af en sedlig karakter. Man finner i histo-
rien icke annat ån sig själf — fakta taga färg efter de åsik-
ter, man själf medbringar dit. I speciéditeter kan detta icke
gälla — men om det stora hela gäller det visserligen — om
de generella åsikterna — om den vikt och den betydelse, man
tillägger historien.»
Skarpt faller domen öfver hegelianernas sätt att åstad-
komma historia. »Historien är under deras händer ingen
historia mer. De söka i enstaka fakta fotfäste för de logiska
kategorierna. Faktum har då ingen annan betydeke än den
att utgöra detta fotfäste, denna utväxling i den logiska meka-
niken, och inga andra fakta hafva betydeke än de, som i denna
process finnas användbara. Person, fri handling försvinna rent
af under detta logiska ödes grymma händer. De personer,
som nämnas, äro icke annat än omedvetna bärare af en i lo-
giska mekaniken nödvändig kategori — de, som icke behöfvas
för denna tjänst, de existera icke.»
Grenom sina studier på konstens område hade Genberg
på ett annat sätt förts till insikt om »huru tomma och intet-
sägande de spekulativa funderingarna äro, då de, såsom van-
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
