Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - J. A. Eklund. Från en studieresa i Tyskland 1843—1844. Efter P. Genbergs dagboksanteckningar och bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FrIn en studieresa i TYSKLAND 1843—1844 35
ende, men gör det icke nu. Vetenskapen skall vara nyttig,
nämligen i den mening, att den skall hafva ett förhållande till lifvet.»
Under dylik sinnesstämning fann Genberg det rätt un-
derligt, att han var i Berlin just för att studera filosofi. Men
— säger han — »filosofien skall ändå hafva sin plats och
värdas — ty han är elden, uti hvilken all ting skall brinna
upp. Och äfven jag skall väl lägga några spånor på den
elden — men man märke noga: hvad som ännu är lif, hvad
som ännu är friskt och grönskande, det är ännu icke redo till
elden. Han brinner högt på kala bergstoppar, i sval omgif-
ning och kylig luft — men den grönskande skogen i dalen
därnere, den brinner icke och skall icke brinna, så länge den
växer. Försöket att antända den ger blott fenomenet af en
tjock och kväfvande rök, som svider människorna i ögonen.
Filosofi och positiva värden — rätt, religion, stat — äro skilda
ting. Det ena bör icke gripa in i det andra — — — . Hvad
som dör ut på det positiva området, det blir hemfallet åt filo«
sofi — eller hon kan på sin höjd känna lif vet på pulsen .»
Så negativt fattar han dock icke alltid saken. En tid
senare — vid resans slut — uttalar han sig ©m detta samma
ämne: »filosofien och lifvet», mera positivt. Visserligen, om
filosofien icke vill tåla de konkreta gestaltningarna på statens,,
sedlighetens och religionens områden, utan blott yill ett all-
mänt och för alla lika — en abstraktion — så vållar hon blott
upplösning. Men: »Det är missledning och misstag. Filosofien
har att begripa hvad som sker — icke att själf göra det. Hon
är icke företalet till lifvets stora bok, men väl en slutbetrak-
telse däröfver. Det var väl också Hegels mening med orderi:
först i aftonsk3miningen börjar Minervas uggla sin flykt. När
en gestalt blifvit gammal, träder filosofien till och målar sitt
grått i grått — föryngra kan hon icke. Filosofiens problem
är att försona tanken med en förefunnen vätld — detta pro-
blem är icke löst, om hon först skall oriiskapa världen, innan
hoti erkänner sig försonad Det ät för tankeri omöjligt att
åstadkomma en sådan omskapning. -^ Världen och själfva
historien är naturprodukt, äro verk af kraftef , sorii icke Vänta
på reflexionens anvisningar för att verka. De brjrta sig väg-
mot och rtied reflexion. Reflexionen, abstraktionen, kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
