Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - J. A. Eklund. Från en studieresa i Tyskland 1843—1844. Efter P. Genbergs dagboksanteckningar och bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN EX STUDIERESA I TYSKLAKD 1843—1844 43
sköta sin Geist, som i skolorna försummades. Ämnade efter
slutad kurs fara till Amerika för att komma undan det för-^
tryck, som hvilade am Geiste i Tyskland. Äfven för denna
»rabulist» var Hegel oraklet, men såsom lärans sanna förkun-
nare betraktade han Bauer och Fetcerbach,
I Hegelska kategorier uttalade Vatke sina kritiska åsik-
ter. Gud fattas i gamla testamentet blott i en Besonderheit,
som alltid föregår Allgemeinheit — där fanns ej gudsidéns
universalitet. Moses var ej lagstiftare; då skulle väl något af
hans lagar hafva funnits kvar, hvilket icke är fallet. I en före-
läsning anger sig Genberg hafva hört honom bevisa, »att Guds
allnärvai* o ej kan vara annat än die allgemeine Schwere —
och Bewegxing». — Vatke var en man mellan 30 och 40 år,
med lug^a, uttrycksfulla anletsdrag. »Han läser mycket sakta
och lugnt, utan ringaste anstrykning af känsla eller hänförelse.
Hans kritik är kort, hvass och våldsam: men sammanhän-
gande, utan luckor och svaghet.» —
Bland juristerna var Stahl den mest bet}’^dande. Gen-
berg tecknar honom sålunda: »Mannen liten, med skarpa drag
— ett lifligt, raskt föredrag — stundom satiriskt — bitande
och humoristisk. En romerskt krökt näsa mellan de tindrande
ögonen. Mindre gester än många andra, men meralif.» Sedan
Genberg länge hört honom, skrifver han: »Stahl behagar mig
allt mer och mer. Klar, kunnig och lärorik — rätt på sak,
utan en enda uttröskad fras, hvilket är ett stort beröm för en
tysk. Och med hvad intresse läser han icke — och hvad all-
var!» — Hegelianerna sade ju, att Stahl aldrig förstått Hegel.
Men Genberg menade, att han förstått Hegel ganska väl. —
Dock vacklade äfven Genberg i sitt bedömande. Stahls här-
ledning af rättsidén vore, säger han, förträfflig, »om den icke
hade en så ovetenskaplig förutsättning, som vid minsta kri-
tiska beröring ramlar och drar hela byggnaden med sig». —
Vi äro icke i stånd att bedöma, hvari denna ovetenskaplighet
bestod — vi vilja blott anmärka, att vetenskapligt då för Gen-
berg våteentligen betydde: hegelianskt.
Vi vilja till sist — såsom en slags afslutning af dessa
anteckningar — meddela ett par uttalanden om kristendomen
och den rådande tidsriktningen. Det såg ju för ögonen ut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
